Nya brakyspira- och andra tarmspiroketarter har hittats

En ny art som simulerar dysentribakterien och som preliminärt döpts till Brachyspria suanatina rör om svinsjukdomsdiagnostiken. Treponema suis är en ny bekantskap som förorsakar rätt lindrig kolit hos svin och som har hittats och karakteriserats hos smågrisar av finländskt ursprung. De för fjäderfä patogena B. pilosicoli och B. intermedia är utomlands ställvis ett mycket betydande plågoris i hönsgårdar som producerar ägg. I Finland har bakterien B. intermedia konstaterats i äggproducerande hönsgårdar men B. pilosicoli endast hos hägnade vattenfåglar. Det behövs mera inhemsk brakyspiraforskning om värphöns samt hägnade och vilda fåglar.

Från fågel till svin eller tvärtom – Brachyspira suanatina rör om diagnostiken

I Sverige och Danmark har hos svin med diarré hittats en på samma sätt som B. hyodyseneriae kraftigt hemolyserande spiroket som är negativ vid PCR-undersökning som skräddarsytts för dysentribakterien. Undersökningar av bakteriens genom har visat att den avviker från de hittills kända brakyspiraarterna. Brakyspira med likadant genom har redan tidigare hittats hos änder i Sverige. Arten har preliminärt döpts till B. suanatina. B. suanatina som isolerats från såväl änder som svin förorsakade diarré hos smågrisar vid infektionsförsök som utförts av svenska forskare. Änderna däremot förblev friska vid motsvarande prov. Iakttagelsen stöder den hypotes som legat och mognat inom branschens vetenskapssamfund och enligt vilken fåglar kan vara den naturliga brakyspiravärden. Artdiagnostik som grundar sig på odling och bakteriens biokemiska egenskaper skiljer inte B. suanatina från B. hyodysenteriae. Å andra sidan om man söker efter B. hyodysentariae direkt med PCR-undersökning av avföring, upptäcks inte B. suanatina. Bägge metoderna behövs alltså.

Vid Evira har man redan i flera års tid säkerställt odlingar av misstänkt B. hyodynsenteriae med PCR, och alla har tills vidare säkerställts som dysenteribakterier. En viktig fråga för hälsovården är att avgöra är hur man förhåller sig till ett eventuellt B. suanatina-fynd i svingårdar på specialnivå som säljer avelsdjur. Enligt en dansk forskare påminner B. suanatina-smitta i en svingård kliniskt mera om spiroketaldiarré som orsakas av B. pilosicoli än om dysentri. Tills vidare har endast få smittade gårdar identifierats och antalet djur vid det första infektionsprovet var litet, så B. suanatinas patogenitet i förhållande till dysentribakterien är fortfarande oklar.

Treponema suis hittades nästan i misstag

Danska forskare har rett ut släktskapen för en spiroket som till morfologin påminner om brakyspira och som iakttagits i tarmvävnadsprover från finländska smågrisar. Ytterligare undersökningar gjordes när man inte kunde påvisa antagen brakyspira. Det är fråga om treponema som inte växer på odlingsunderlag. Antalet treponemabakterier i tarmens slemhinnor korrelerar med mikroskopiska infektionsförändringar och eftersom det var fråga om försöksgrisar som påvisats fria från andra patogener kunde man dra den slutsatsen att arten som preliminärt döpts till Treponema suis är lindrigt patogen. Det finns inga kunskaper om hur vanlig bakterien är.

Brakyspira mycket vanlig hos domesticerade och vilda fåglar

B. intermedia, som identifierades hos svin redan för länge sedan, förekommer rätt allmänt hos fjäderfä. Exempelvis på brittiska öarna och Australien, där den utgör ett veritabelt plågoris, förorsakar den vattnig avföring hos fåglar, förstörda ägg, långsam tillväxt och minskad äggproduktion med upp till 13 %. B. intermedia är genetiskt mycket heterogen, varför man ännu inte har lyckats utveckla någon PCR-tillämpning som skulle identifiera arten till 100 %, utan man har använt flera tillämpningar parallellt. Det kan också finnas skillnader i patogenitet mellan olika stammar. I samband med Eviras tills vidare få hönsgårdsundersökningar har man konstaterat B. intermedia, men fynden har inte haft något samband med allvariga produktionsstörningar.

B. pilosicoli är ett annat plågoris i hönsgårdar utomlands. I Finland har man tills vidare inte hittat B. pilosicoli hos hönor, men hos hägnade änder och ankor har B. piloscoli isolerats i några fall. Det finns inga förhandsuppgifter om hälsotillståndet i hägnaderna. Ett finländskt fynd just hos vattenfåglar är inte någon stor överraskning – utomlands är denna art av brakyspira som är mera seglivad än de andra ofta konstaterats hos vattenfåglar och vattendrag där fåglar förekommer.

Hos fåglar har redan innan ovan nämnda B. suanatina också hittats regelrätt B. hyodysenteriae. Den har förorsakat allvarlig nekrotisk tyflokolit hos hägnade nanduer i USA och Europa. I Sverige har B. hyodysenteriae som isolerats från symtomfria hägnade änder inte orsakat sjukdom hos svin vid smittförsök med grisar. När detta skrivs undersöker Evira som bäst en kraftigt hemolyserande brakyspirastam som hittats hos en inhemsk hägnad anka.

Enligt vissa undersökningar fördröjer inte buruppfödning särskilt smitta av avföringsförmedlad brakyspira till hönor. En orsak kan vara att insekter som besöker avföring som finns under burarna och därifrån flyger in i buren äts upp. Fingertoppskänslan säger att brakyspria som förekommer i finländska hönsgårdar – oberoende av uppfödningsform – kanske inte utgör något betydande hälso- och produktivitetsproblem. Det behövs emellertid mera finländsk brakyspiraundersökning, om såväl fjäderfägårdar som potentiella smittkällor i omgivningen.

Mera information:
Enhetens chef Marja Forssi, Evira, tfn 020 77 25400
Bakteriolog Teresa Skrzypczak, Evira, tfn 020 77 24477.

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400