Afrikansk svinpest fortsätter att spridas i Ryssland – provtagning viktig även i Finland

Afrikansk svinpest (ASF) har inom det senaste året konstaterats i närheten av S:t Petersburg samt i Murmansk- och Archangelskområdena i Ryssland. Sjuka svin är den viktigaste smittkällan, men för Finlands del hänför sig de största riskerna för tillfället till att ASF också kan spridas via matavfall som innehåller kött och indirekt med t.ex. människor eller förorenade djurtransportmateriel.

» Läs mera

Utspridningsområdet för vaccinbeten mot rabies breddas

I ryska Karelen, i Prääsäområdet konstaterades i slutet av augusti rabies hos en ko som varit ute på bete. Området ligger ungefär 150 km från finska gränsen. Såhär nära finska gränsen har rabies inte konstaterats i Ryssland på över 20 år. På grund av rabiesfallet i ryska Karelen har utspridningsområdet för vaccinbeten mot rabies breddats i Finland.

» Läs mera

Sköt om rabiesvaccinationerna

De rabiesfall som konstaterats i ryska Karelen påminner oss om hur viktigt det är med vaccination även på denna sida av gränsen. Man bör se till att hundar och utekatter är vaccinerade mot rabies och på så sätt förebygga eventuell spridning av sjukdomen till andra djur och människor.

» Läs mera

BSE-undersökningarna överförs från Evira Kuopio till Evira Seinäjoki 1.12.2011

I Finland har BSE-snabbtester av nötkreatur utförts i Eviras tre BSE-laboratorier, i Helsingfors, Kuopio och Seinäjoki. Åldersgränsen för undersökning av friska nötkreatur höjdes 1.7.2011 genom EU-kommissionens beslut från 48 månader till 72 månader. I Finland minskar antalet prover som måste undersökas till ca 60 000 prover om året. Av denna anledning koncentrerar Evira fr.o.m. 1.12.2011 undersökningarna av BSE-prover till BSE-laboratorerna i Helsingfors och Seinäjoki.

» Läs mera

Eviras obduktionssal i Kuopio är stängd 1.12.2011–28.2.2012

Obduktionssalen vid Eviras verksamhetsenhet i Kuopio är stängd på grund av renovering 1.12.2011–28.2.2012. Hela djur och prover av djur för patologiska undersökningar bör under denna tid sändas direkt till Eviras andra verksamhetsenheter, beroende på transportarrangemangen antingen Helsingfors, Seinäjoki eller Uleåborg.

» Läs mera

Det VHS-virus som isolerats från strömming har inget direkt samband med VHS-sjukdomen vid odlingsanstalterna för regnbågslax

Viral hemorragisk septikemi (VHS) hos regnbågslax är en virussjukdom som sprids lätt. Sjukdomen orsakar hög fiskdödlighet och därigenom ekonomiska förluster för fiskodlingsanstalterna. I Finland konstaterades genotypen Id för VHS-viruset för första gången 2000 vid matfiskodlingsanstalterna på Åland och i Pyttis. Efter detta har viruset hittats årligen närmast på Åland. Viruset smittar inte människan.

» Läs mera

Kommissionens kontor för livsmedels- och veterinärfrågor kommer under hösten till Finland för en mission som gäller inspektion av verkställandet av lagstiftningen om animaliska biprodukter

Kommissionens kontor för livsmedels- och veterinärfrågor (Food and Veterinary Office) kommer 11 - 20.10.2011 till Finland för att inspektera verkställandet av EU-lagstiftningen om animaliska biprodukter. FVO har i förväg informerat de finska myndigheterna om det, i hurdana anläggningar som hanterar biprodukter och andra inspektionsobjekt de vill göra en inspektion.

» Läs mera

Ordnandet av köttbesiktningen som verksamhet utförd av Evira från och med 1 september

För ordnandet av köttbesiktningen i små slakterier och i vilthanteringsanläggningar från och med den 1 september 2011 har använts fyra alternativ.

» Läs mera

Organisationsreformen inom köttbesiktningen

Köttbesiktningen i små slakterier och vilthanteringsanläggningar med tillhörande tillsyn har med en ändring (352/2011) av livsmedelslagen överförts från kommunerna till staten från och med den 1 september 2011. I ett slakteri, i ett litet slakteri och i en vilthanteringsanläggning utförs köttbesiktningen av en besiktningsveterinär på Evira; i ett renslakteri på motsvarande sätt av en besiktningsveterinär på regionförvaltningsverket i Lappland.

» Läs mera

Köttbesiktning av frilevande vilt

I och med ändringen av livsmedelslagen den 1 september 2011 svarar Evira för köttbesiktningen i vilthanteringsanläggningar och i små slakterier, i vilka kommunen tidigare tagit hand om köttbesiktningen.

» Läs mera

Nya inspektionsanvisningar hjälper djurskyddsmyndigheterna

Evira har publicerat två nya inspektionsanvisningar och blankettmallar som ska användas i samband med djurskyddsinspektioner. Det gäller djurskyddsövervakningen av hundar som hålls utomhus och djurskyddsövervakningen av hästar.

» Läs mera

Myndigheternas djurskyddsdag 23.11.2011

I november ordnar Livsmedelssäkerhetsverket Evira myndigheternas djurskyddsdag, som utöver den informativa delen också fungerar som diskussionsforum i syfte att intensifiera samarbetet mellan olika myndigheter såväl lokalt som på riksplanet.

» Läs mera

Broschyrserien För friska och välmående djur kompletteras

Eviras broschyrserie För friska och välmående djur kompletteras med nya publikationer.

» Läs mera

Broschyren ”Förvaringsutrymmen för kalvar - rekommendationer 2011” har kommit ut

I broschyren har sammanställts rekommendationer och lagstadgade krav som gäller kalvboxar.

» Läs mera

Djurskyddets Frequently Asked Questions nu även på Evira.fi

I avdelningen Djurskydd och djurhållning på webbplatsen Evira.fi finns nu också en spalt för frågor och svar.

» Läs mera

Läkemedelsförteckningar på Eviras sidor

Läkemedelsförteckningarna och förändringarna i dem finns till påseende på Eviras webbplats:
Läkemedelsförteckningar


 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
Saparo - uutiskirje eläinlääkäreille
 

Afrikansk svinpest fortsätter att spridas i Ryssland – provtagning viktig även i Finland

Afrikansk svinpest (ASF) har inom det senaste året konstaterats i närheten av S:t Petersburg samt i Murmansk- och Archangelskområdena i Ryssland. Sjuka svin är den viktigaste smittkällan, men för Finlands del hänför sig de största riskerna för tillfället till att ASF också kan spridas via matavfall som innehåller kött och indirekt med t.ex. människor eller förorenade djurtransportmateriel.

Till Finland kan sjukdomen komma med välkomstgåvor eller medhavd mat som ges åt svin. Vid sjukdomsbekämpningen bör uppmärksamhet fästas vid sjukdomsskyddet inom persontrafiken, om personer som arbetar i svingårdar har varit på resa i områden där ASF-fall har förekommit. I Finland baserar sig övervakningen av sjukdomen på snabb upptäckt av symtom och undersökning av sjuka djur. Det lönar sig för veterinärerna att sända in prover fast misstanken är liten.

Afrikansk svinpest har konstaterats i Kaukasusområdet sedan 2007 och sjukdomen har inte fåtts under kontroll. År 2009 konstaterades sjukdomen i en svingård i närheten av S:t Petersburg. Vid årsskiftet 2010-2011 samt i mars 2011 konstaterades sjukdomen åter i Leningradområdet i närheten av S:t Petersburg. I april 2011 konstaterades afrikansk svinpest i Murmansk- och Archangelskområdena. Fallen i Leningrad-, Murmansk- och Archangelskområdena har uppträtt i små svingårdar. Den senaste tidens nya fall utanför Kaukasus har i huvudsak uppträtt i Tverområdet, där sjukdomen också har konstaterats hos vilda vildsvin.

Sjukdomens utbredning i Ryssland orsakar konstant hot om att sjukdomen ska sprida sig även till Finland, särskilt som det är fråga om en djursjukdom som sprider sig med lätthet. Afrikansk svinpest har aldrig konstaterats i Finland.

Övervakning

I Finland baserar sig övervakningen av sjukdomen i huvudsak på snabb upptäckt av symtom och undersökning av sjuka djur. Även vid mycket vaga misstankar lönar det sig att sända prover både av sjuka svin och för utredning av orsaken till kastning. Särskilt i östra Finland vore det viktigt att undersöka sjuka vildsvin med tanke på tidig upptäckt av sjukdomen. I höst är avsikten dessutom att undersöka prover av slaktade hägnade vild svin i östra och sydöstra Finland.

Från och med 2010 har vilda vildsvin undersökts med avseende på afrikansk svinpest. Kymmene jaktvårdsdistrikt har på Eviras begäran sänt in prover av fällda vilda vildsvin. År 2010 undersöktes prover av tio vildsvin och samtliga resultat var negativa med avseende på afrikansk svinpest. I år önskas prover av alla vilda vildsvin som fällts eller som hittats döda i östra och sydöstra Finland. Evira har gett de lokala Viltcentralerna anvisningar om provtagningen.

Symtom

Inkubationstiden för afrikansk svinpest är 5-15 dygn hos enskilda djur. Symtomen kan variera i styrka. I allmänhet påminner akut afrikansk svinpest kliniskt och patologiskt mycket om akut klassisk svinpest. Alltid då blodutgjutning tydligt kan ses i djurets hud och öron är det skäl att misstänka akut klassisk svinpest eller afrikansk svinpest. Det finns få andra sjukdomar som ger upphov till sådana förändringar. I den akuta formen är andra symtom i allmänhet hög feber i kombination med apati, aptitlöshet, snabb och försvårad andning, ögon- och näsflöde samt hög dödlighet. Kastning kan också vara ett symtom.

Bekämpning och profylax

Afrikansk svinpest är en djursjukdom som sprider sig med lätthet och som ska bekämpas enligt lag. Djurens ägare eller innehavare är skyldig att omedelbart meddela veterinären när ovan beskrivna symtom iakttas hos svin.

Tjänsteveterinären ska meddela sjukdomsmisstanken omedelbart och vidta åtgärder för att säkerställa diagnosen och förhindra att smittan sprider sig. För en gård där afrikansk svinpest misstänks eller har konstaterats utfärdas restriktioner. Runt en sådan gård där smittan har konstaterats ska enligt EU-lagstiftningen (rådets direktiv 2002/60/EG) dessutom inrättas skydds- och övervakningszoner, där djur och animaliska produkter inte får röra sig och transporteras fritt.

Det finns ingen behandling för sjukdom som redan brutit ut och därför är det viktigt att den konstateras och effektivt hindras från att sprida sig i ett tidigt skede. För att bekämpa sjukdomen är det mycket viktigt att upprätthålla sjukdomsskyddet på svingårdar och iaktta en karenstid efter besök på utländska lantgårdar. Det är förbjudet att mata svin med alla slags matrester för att förhindra smittspridning. Sjukdomen kan spridas med levande djur och könsceller samt med livsmedel. Därför är det viktigt att iaktta de begränsningar som satts för import av dessa.

Också vilda vildsvin bör hindras från att komma i närheten av svingårdar i de områden där vildsvin förekommer. Den vilda vildsvinspopulationen i Finland är fortfarande liten, men kan föröka sig i framtiden.

Forskning om sjukdomens potentiella intåg i Finland Eviras riskvärderingsenhet har 2011 utarbetat en riskprofil för den afrikanska svinpestens potentiella intåg i Finland.

Riskprofilen (Evira, på finska)
Afrikansk svinpest (Evira)
Mer information om insändande av prover (Evira)
Mer information om insändande av prover av fällda vildsvin (Evira, på finska)

Mer information:
Överinspektör Tiia Tuupanen, tfn 040 489 3348
Specialforskare Tiina Nokireki (provtagning), tfn 050 413 1687
Forskare Marja Isomursu (provtagning av vilda vildsvin), tfn 040 512 1248

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Utspridningsområdet för vaccinbeten mot rabies breddas

I ryska Karelen, i Prääsäområdet konstaterades i slutet av augusti rabies hos en ko som varit ute på bete. Området ligger ungefär 150 km från finska gränsen. Såhär nära finska gränsen har rabies inte konstaterats i Ryssland på över 20 år. På grund av rabiesfallet i ryska Karelen har utspridningsområdet för vaccinbeten mot rabies breddats i Finland.

Vaccinbetesområdet i Finland har breddats så att det i Norra Karelen också sträcker sig till Joensuu- och Ilomantsområdet. I söder sträcker sig vaccinationszonen till Pyttis. Dessutom har vaccinationsområdet breddats så att det är 40 km brett. Vaccinbeten mot rabies avsedda för små rovdjur sprids vid Finlands östgräns vår och höst. Denna höst inleddes flygspridningen i månadsskiftet september-oktober. Målet är att förhindra att rabies sprider sig till Finland från Ryssland.

I Finland följer man rabiessituationen genom att undersöka vilda djur och andra djur som uppvisar misstänkta symtom med avseende på rabies. De prover av små rovdjur som jägare sänder in är nödvändiga för övervakningen av den rabiesfria statusen. Nu vore det synnerligen viktigt att få prover från Norra Karelen och övriga östra Finland till Evira för undersökning med avseende på rabies. Vilda djur sänds till Eviras verksamhetsenhet i Uleåborg. Hos små rovdjur undersöks förutom rabies även det skydd som de antikroppar som åstadkommits med vaccinbetena ger. År 2010 undersöktes sammanlagt 490 djur med avseende på rabies, samtliga med negativt resultat. Av dessa var 445 vilda djur, största delen rävar och mårdhundar.

Läs mera om
Rabies (Evira)
Undersökning av små rovdjur (Evira)

Mer information:
Vaccinbeten för små rovdjur:
Specialforskare Tiina Nokireki, tfn 050 413 1687

Undersökning av små rovdjur:
Forskare Marja Isomursu, tfn 040 512 1248

Bekämpning av rabies:
Överinspektör Tiia Tuupanen, tfn 040 489 3348

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Sköt om rabiesvaccinationerna

De rabiesfall som konstaterats i ryska Karelen påminner oss om hur viktigt det är med vaccination även på denna sida av gränsen. Man bör se till att hundar och utekatter är vaccinerade mot rabies och på så sätt förebygga eventuell spridning av sjukdomen till andra djur och människor.

Vaccinationsrekommendationen är oförändrad

Vaccinera endast friska och avmaskade djur. Det rekommenderas att tikar vaccineras innan de betäcks. Det rekommenderas att den första rabiesvaccinationen ges vid ca 4 månaders ålder och den andra vid ett års ålder. I enlighet med JSMVLA:s beslut om bekämpning av rabies (D49) ska hundar som används vid grytjakt vaccineras årligen. Andra jakthundar och myndigheternas tjänstehundar ska vaccineras vartannat år mot rabies. Katter och andra hundar ska vaccineras med 2-3 års mellanrum beroende på preparatet. Rabiesvaccin kan ges samtidigt med andra vacciner när detta nämns i uppgifterna om preparatet.

Mer information:
Specialforskare Karoliina Alm-Packalén, tfn 040 486 0052

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

BSE-undersökningarna överförs från Evira Kuopio till Evira Seinäjoki 1.12.2011

I Finland har BSE-snabbtester av nötkreatur utförts i Eviras tre BSE-laboratorier, i Helsingfors, Kuopio och Seinäjoki. Åldersgränsen för undersökning av friska nötkreatur höjdes 1.7.2011 genom EU-kommissionens beslut från 48 månader till 72 månader. I Finland minskar antalet prover som måste undersökas till ca 60 000 prover om året. Av denna anledning koncentrerar Evira fr.o.m. 1.12.2011 undersökningarna av BSE-prover till BSE-laboratorerna i Helsingfors och Seinäjoki.

BSE-prover från slakterierna i Kuopioregionen sänds fr.o.m. 1.12.2011 till Eviras verksamhetsenhet i Seinäjoki. Små slakterier kan skicka BSE-prover för undersökning till antingen Helsingfors eller Seinäjoki. Besiktningsveterinärerna får detaljerade information innan ändringen träder i kraft.

Resultatet av undersökningen meddelas på det sätt som kunden begärt i remissen per fax eller post. Om BSE-proven anländer till det undersökande laboratoriet före kl. 10, ges svaret per fax före kl. 7 följande morgon. Prover som inkommit efter kl. 10 på fredagar undersöks och svaret ges före kl. 15 på måndag.

BSE anvisningar för provtagning och försändelse (Evira)

Mer information:
Verksamheten i slakterier och små slakterier:
Direktör för enheten för köttkontroll Eeva-Riitta Wirta, tfn 040 353 2447

TSE-testning:
Direktör för forskningsenheten Liisa Kaartinen, tfn 040 8407364

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Eviras obduktionssal i Kuopio är stängd 1.12.2011–28.2.2012

Obduktionssalen vid Eviras verksamhetsenhet i Kuopio är stängd på grund av renovering 1.12.2011–28.2.2012. Hela djur och prover av djur för patologiska undersökningar bör under denna tid sändas direkt till Eviras andra verksamhetsenheter, beroende på transportarrangemangen antingen Helsingfors, Seinäjoki eller Uleåborg.

Hela fiskar sänds till Helsingfors eller Uleåborg. Prover av ovarievätska kan tas emot även i Kuopio. Veterinärer som inspekterar fiskanläggningar ombeds om möjligt skicka in EU-prover innan renoveringen börjar.

Alla bakteriologiska undersökningar och parasitologiska undersökningar av avföringsprover (som bl.a. kalvdiarréundersökningspaketet) fortsätter normalt i Kuopio även under renoveringen.

Eviras allmänna anvisningar om försändelser, adress- och kontaktuppgifter (Evira)
Insändning av prover för obduktion (Evira)

Mer information:
Evira Kuopio verksamhetsenhet, tfn 020 77 24952

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Det VHS-virus som isolerats från strömming har inget direkt samband med VHS-sjukdomen vid odlingsanstalterna för regnbågslax

Viral hemorragisk septikemi (VHS) hos regnbågslax är en virussjukdom som sprids lätt. Sjukdomen orsakar hög fiskdödlighet och därigenom ekonomiska förluster för fiskodlingsanstalterna. I Finland konstaterades genotypen Id för VHS-viruset för första gången 2000 vid matfiskodlingsanstalterna på Åland och i Pyttis. Efter detta har viruset hittats årligen närmast på Åland. Viruset smittar inte människan.

Vid Livsmedelssäkerhet Evira har man undersökt betydelsen av strömmingar som bärare av VHS-virus och spridare av sjukdomsutbrott eftersom strömming har tidigare använts som näring för regnbågslax. Under 2004–2006 undersöktes 7 560 strömmingar som huvudsakligen fångats i Skärgårdshavet som samlingsprov (10 strömmingar/prov) för VHS-virus. 51 prov konstaterades ha VHS-virus.

Mest virus hittades under lektiden i prov som tagits från Skärgårdshavet. De VHS-virusstammar som isolerats från strömmingar var av genotyp II. VHS-virus som hör till denna grupp har tidigare isolerats från strömmingar i Gotlands djupgravar och nejonögon som fångats i åarna Kalajoki och Lestijoki. VHS-virusstammarna i havsområdet indelas i fyra olika genotyper, medan stammarna i sötvatten är av genotyp I. I havsvatten hittas alla fyra VHS-virusgenotyper, även genotypen Id, som har konstaterats vid finländska matfiskodlingsanstalter. Detta stödjer det faktum att virusen i sötvatten kommer från havet.

Strömmingens roll som sjukdomsalstrare blev öppen i undersökningen. Det virus som isolerats från strömming och tidigare från nejonöga har inget direkt samband med sjukdomsutbrotten vid matfiskodlingsanstalterna inom havsområdet. Man kan dock inte utesluta den möjligheten att VHSV genotyp II i framtiden förvandlas så att den orsakar sjukdomar vid fiskodlingsanstalter.

Undersökningsresultaten har nyligen publicerats i en internationell vetenskaplig publikation
Gadd, T. Jakava-Viljanen, M., Tapiovaara, H., Koski, P., Sihvonen, L.
Epidemiological aspects of viral haemorrhagic septicaemia virus genotype II isolated from Baltic herring, Clupea harengus membras L.
Journal of Fish Diseases 2011: 34, pp. 517-529.

Mer information:
Specialforskare Tuija Gadd, tfn 050 357 0328

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Kommissionens kontor för livsmedels- och veterinärfrågor kommer under hösten till Finland för en mission som gäller inspektion av verkställandet av lagstiftningen om animaliska biprodukter

Kommissionens kontor för livsmedels- och veterinärfrågor (Food and Veterinary Office) kommer 11 - 20.10.2011 till Finland för att inspektera verkställandet av EU-lagstiftningen om animaliska biprodukter. FVO har i förväg informerat de finska myndigheterna om det, i hurdana anläggningar som hanterar biprodukter och andra inspektionsobjekt de vill göra en inspektion.

Sådana objekt är bl.a. slakterier som slaktar flera djurarter, anläggningar av klass 1 och 3 som hanterar biprodukter, komposterings-, förbrännings- och gödselfabrikatsanläggningar, anläggningar på mellanstadiet, uppsamlingscentraler och anläggningar som levererar mjölk eller mjölkprodukter för användning som foder. Inspektionsbesöket börjar med ett möte med Evira och jord- och skogsbruksministeriet och under besökets lopp besöker FVO också regionförvaltningsverk och djurgårdar.

Evira har utarbetat ett förslag till program för inspektionsbesöket åt FVO, men det är möjligt att FVO ännu ändrar på programmet. Företagarna och tillsynsutövarna som föreslagits tjäna som inspektionsobjekt har ändå redan informerats om det preliminära programmet.

Evira har också sänt sitt svar på FVO:s förfrågan som gällde hantering, insamling och transport av biprodukter och tillsynen över sådan verksamhet. Avsikten med förfrågan är att redan före inspektionsbesöket ge FVO en uppfattning om biproduktflödena som uppkommer i Finland eller kommer till Finland och tillsynen som utövas på olika nivåer och så bidra till att göra inspektionen mer smidig under själva besöken. Företagarna som utgör objekt för inspektionen och myndigheterna som utövar tillsyn borde också för sin egen del främja inspektionerna så att FVO:s inspektörer under besöket lätt har tillgång till de handlingar och förteckningar som biproduktlagstiftningen förutsätter och informationen om tillsynsbesök som tillsynsmyndigheten gjort och rapporterna som utarbetats över dem. Det är viktigt att biprodukternas spårbarhet säkerställs i alla stadier av kedjan.

Inspektionsbesöket riktar sig särskilt till åren 2009 - 2011 och gäller tillämpandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 och Kommissionens s.k. genomförandeförordning (EU) 142/2011 som hänför sig till den. Samtidigt kan man ännu också gå igenom de observationer som gjordes under det föregående inspektionsbesöket som gällde biprodukter år 2004 och de åtgärder som vidtogs utgående från dem. Rapporten (7270/2004) över det föregående inspektionsbesöket finns på webben under:
http://ec.europa.eu/food/fvo/rep_details_en.cfm?rep_id=1429

FVO utarbetar en rapport också över detta inspektionsbesök och den offentliggörs på kommissionens webbplats. På samma webbsidor finns också resultaten av inspektionsbesöken som gjorts i andra länder. Innan rapporten offentliggörs har Finland ändå en möjlighet att rätta till eventuella sakfel eller felaktiga observationer i rapporten. I rapporten kommer också att ingå rekommendationer om hur verkställandet av lagstiftningen kan säkerställas och Evira utarbetar ett svar till FVO om hur dessa genomförs och enligt vilken tidtabell de genomförs.

Också denna gång lönar det sig att förhålla sig positivt till inspektionsbesöket och inspektörerna, eftersom såväl tillsynsutövarna som företagarna utgående från resultaten har möjlighet att utveckla sin egen verksamhet i avsikt att undvika hälsorisker som hänför sig till biprodukter. Allt som allt fästs för biprodukternas del klart mer uppmärksamhet än tidigare vid åtgärderna och myndighetstillsynen ur djursjukdomsbekämpningens, livsmedelssäkerhetens och miljöskyddets synvinkel. Samtidigt får vi tillfälle att berätta om vår goda praxis också till andra och lära oss av andra. Med ett gott samarbete säkerställer vi att också detta inspektionsbesök förlöper smidigt!

Mer information:
Direktör Taina Aaltonen, tfn 040 775 0219

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Ordnandet av köttbesiktningen som verksamhet utförd av Evira från och med 1 september

För ordnandet av köttbesiktningen i små slakterier och i vilthanteringsanläggningar från och med den 1 september 2011 har använts fyra alternativ.

1. En heltidsanställd besiktningsveterinär på Evira
Cirka en tredjedel av de 56 nya köttbesiktningsobjekten sköts av en heltidsanställd besiktningsveterinär på Evira. En del av köttbesiktningen i små slakterier har arrangerats så, att de nu deltidsanställda besiktningsveterinärerna i stora slakterier omvandlats till heltidsanställda besiktningsveterinärer. I området Orimattila, Karleby och Outokumpu har också inrättats nya besiktningsveterinärstjänster.

2. En arvodeslyftande besiktningsveterinär på Evira
Evira har utnämnt deltidsanställda besiktningsveterinärer i cirka 37 små slakterier eller vilthanteringsanläggningar. För närvarande är de utnämnda veterinärerna sammanlagt 58 till antalet. Man har försökt i förväg utnämna vikarier för besiktningsveterinärerna för att göra vikariearrangemangen så flexibla som möjligt. De avlönade veterinärerna är kommunala veterinärer, statligt anställda veterinärer och privata veterinärer. Evira betalar ett arvode och resekostnaderna till besiktningsveterinären enligt Eviras beslut 4480/0919/2011.

3. En kombinerad gräns- och besiktningsveterinär
I detta fall sköter veterinären utöver arbetsuppgifterna som gränsveterinär på gränsstationen i Vaalimaa också köttbesiktningsuppgifterna i ett litet slakteri.

4. Ett avtal med kommunen
Evira har slutit ett avtal med 7 kommunala avtalsparter. Med kommunavtal ordnas köttbesiktningen i 11 små slakterier och vilthanteringsanläggningar. Kommunen svarar då för ordnandet av köttbesiktningen med tillhörande tillsyn i det lilla slakteriet/vilthanteringsanläggningen inom sitt område och fakturerar Evira för det. För den övriga tillsynen över anläggningar svarar i detta alternativ Evira.

Evira har utrett hur dessa alternativ lämpar sig för varje enskilt litet slakteris och för varje enskild vilthanteringsanläggnings del. För de flesta av dessa har endast alternativen 2 och 4 varit möjliga för att besiktningsveterinärens resor inte skall bli för långa. I dessa fall har man i enlighet med det som överenskommits med kommunen eller den kommunala veterinären beslutat sig för att avlöna en arvodeslyftande besiktningsveterinär eller sluta ett avtal med kommunen.

Uppgifter på Eviras kontrollavdelning
På Eviras kontrollavdelning svarar hygienenheten för ledningen och styrningen av köttbesiktningen och också bl.a. för utarbetandet av instruktioner om köttbesiktningen. Köttbesiktningsenheten svarar för handledningen av köttbesiktningspersonalen i slakterierna och från och med den 1 september 2011 också för frågor som hänför sig till godkännandet av slakterier och livsmedelslokaler i anslutning till dessa.

Mer information:
Direktör Susanna Pesonen, tfn 040 169 0266
Enhetschef Eeva-Riitta Wirta, tfn 040 353 2447

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Organisationsreformen inom köttbesiktningen

Köttbesiktningen i små slakterier och vilthanteringsanläggningar med tillhörande tillsyn har med en ändring (352/2011) av livsmedelslagen överförts från kommunerna till staten från och med den 1 september 2011. I ett slakteri, i ett litet slakteri och i en vilthanteringsanläggning utförs köttbesiktningen av en besiktningsveterinär på Evira; i ett renslakteri på motsvarande sätt av en besiktningsveterinär på regionförvaltningsverket i Lappland.

I Eviras besiktningsveterinärs uppgifter ingår ändå inte ante mortem -besiktning på ett primärproduktionsställe eller besiktning av frilevande vilt avsett för inhemsk konsumtion i ett s.k. slaktskjul. En kommunal veterinär kan besikta frilevande vilt under en övergångstid på två år fram till den 31 augusti 2013 i sådana slaktskjul, där köttbesiktning utförts innan lagändringen trädde i kraft.

Mer information:
Överinspektör Anne Fagerlund, tfn 050 386 8415
Överinspektör Eleonora Niemi, tfn 040 162 5955

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Köttbesiktning av frilevande vilt

I och med ändringen av livsmedelslagen den 1 september 2011 svarar Evira för köttbesiktningen i vilthanteringsanläggningar och i små slakterier, i vilka kommunen tidigare tagit hand om köttbesiktningen.

Lagändringen gör det möjligt att leverera små mängder kött av såväl frilevande harar, kaniner och fåglar som hjortdjur till den lokala detaljhandeln utan köttbesiktning. En jägare kan också framöver leverera små mängder kött av frilevande vilt direkt till konsumenterna utan köttbesiktning.

Blygsam överlåtelse av frilevande vilt direkt till konsumenten som oflådda eller oplockade betraktas som sådan primärproduktion, om vilken jägaren inte behöver lämna en anmälan till den lokala livsmedelstillsynsmyndigheten. Om överlåtelse av oflått eller oplockat frilevande vilt som primärprodukt direkt till den lokala detaljhandeln skall däremot lämnas en anmälan till den kommunala tillsynsmyndigheten.

Frilevande vilt kan från och med den 1 september 2011 besiktas endast i godkända vilthanteringsanläggningar. Enligt lagändringen får kött inte längre besiktas i s.k. slaktskjul. För slaktskjul ges ändå en övergångstid på två år så, att man i sådana slaktskjul, där kött besiktats före den 1 september 2011, kan besikta kött fram till den 31 augusti 2013. Under övergångstiden kan man för slaktskjul ansöka om ett godkännande som vilthanteringsanläggning, om man vill besikta kött från frilevande vilt i lokalerna efter övergångstiden. Efter att övergångstiden löpt ut kan endast obesiktat kött hanteras i slaktskjul.

Mer om detta ämne på Eviras webbplats:
Köttbesiktning av frilevande vilt (Evira)

Mer information ger:
Överinspektör Eva Marami, tfn 040 750 2872
Överinspektör Anne Fagerlund, tfn 050 386 8415

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Nya inspektionsanvisningar hjälper djurskyddsmyndigheterna

Evira har publicerat två nya inspektionsanvisningar och blankettmallar som ska användas i samband med djurskyddsinspektioner. Det gäller djurskyddsövervakningen av hundar som hålls utomhus och djurskyddsövervakningen av hästar.

Anvisningarna innehåller den väsentliga lagstiftningen om hållandet av djuren i fråga.

Syftet med anvisningarna och de färdiga blankettmallarna är att förenhetliga djurskyddsövervakningen. Under de närmaste åren inleds årliga stickprovsundersökningar, alltså s.k. EU-djurskyddsinspektioner även på hästgårdar, varför man redan i detta skede har försökt utarbeta övervakningsanvisningen för hästar så att den stämmer överens med inspektionsanvisningarna och –blanketterna för stickprovskontroller.

De nya övervakningsanvisningarna har sänts till regionförvaltningsverken och via dem får även kommunalveterinärerna tillgång till anvisningarna. Anvisningarna kommer också att läggas ut på Eviras myndighetsextranät (Eviranet) som öppnas i slutet av året och vars användargrupp omfattar bl.a. alla tjänsteveterinärer.

Mer information:
Överinspektör Taina Mikkonen, tfn 040 830 8404

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Myndigheternas djurskyddsdag 23.11.2011

I november ordnar Livsmedelssäkerhetsverket Evira myndigheternas djurskyddsdag, som utöver den informativa delen också fungerar som diskussionsforum i syfte att intensifiera samarbetet mellan olika myndigheter såväl lokalt som på riksplanet.

Träffen är avsedd för alla myndigheter som kommer i kontakt med djurskyddsfrågor i sitt arbete, t.ex. tjänsteveterinärer, hälsoinspektörer, poliser och åklagare.

Träffen ordnas onsdag 23.11.2011 kl. 9-16 i Tammerforshuset, Yliopistonkatu 55, 33100 Tammerfors.

Mer information:
Överinspektör Sanna Varjus, tfn 040 489 3355

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Broschyrserien För friska och välmående djur kompletteras

Eviras broschyrserie För friska och välmående djur kompletteras med nya publikationer.

I broschyren För friska och välmående hästar har man samlat innehållet i de djurskyddsbestämmelser som gäller hästhållning och hästars välmående.

I broschyren För friska och välmående keldjur behandlas hållandet av gnagare, kaniner, frettar, burfåglar, kräldjur, groddjur, fiskar och ryggradslösa djur. Inom den närmaste framtiden färdigställs också broschyren För friska och välmående kalkoner.

I serien har tidigare publicerats För friska och välmående nötkreatur, svin, får, getter, pälsdjur, höns, ankor och gäss samt katter och hundar. Alla publikationer i serien För friska och välmående djur kan laddas ner i pdf-form eller beställas avgiftsfritt på Eviras webbplats. För större partier debiteras postavgift.

Skriv ut/Beställ "För friska och välmående hästar" (Evira)

Skriv ut/Beställ "För friska och välmående keldjur" (Evira)

Mer information:
Överinspektör Taina Mikkonen, tfn 040 830 8404

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Broschyren ”Förvaringsutrymmen för kalvar - rekommendationer 2011” har kommit ut

I broschyren har sammanställts rekommendationer och lagstadgade krav som gäller kalvboxar.

Broschyren har tagits fram i samarbete med företrädare för mejerier, slakterier, producent- och rådgivningsorganisationer, ETT, Centralen för djurens välfärd, JSM samt Finlands veterinärförbund i samband med Eviras åtgärdsprogram kalvars välbefinnande.

Den laminerade broschyren har delats ut till alla nötkreatursgårdar i september tillsammans med utdraget ur nötkreatursregistret.

Skriv ut brochyren (Evira)

Mer information om Eviras åtgärdsprogram djurens välbefinnande (Evira)

Mer information:
Överinspektör Helena Hepola, tfn 040 489 3353

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Djurskyddets Frequently Asked Questions nu även på Evira.fi

I avdelningen Djurskydd och djurhållning på webbplatsen Evira.fi finns nu också en spalt för frågor och svar.

I spalten samlas Eviras svar på ofta återkommande frågor om lagstiftningen om djurhållning avseende olika djurarter samt övervakningen av djurens välbefinnande. Spalten kommer att kompletteras regelbundet i fortsättningen.

Spalten med frågor och svar finns (tillfälligt bara på finska) på adressen
Evira > Eläimet > Eläinsuojelu ja eläinten pito > Usein kysyttyä eläinsuojelusta

Mer information:
Överinspektör Taina Mikkonen, tfn 040 830 8404

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Läkemedelsförteckningar på Eviras sidor

Läkemedelsförteckningarna och förändringarna i dem finns till påseende på Eviras webbplats:

Läkemedelsförteckningar

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400