Bekämpningsprogrammet mot bakteriell njurinflammation hos fisk slopas

Jord- och skogsbruksministeriet har ändrat lagstiftningen om bakteriell njurinflammation hos fisk (nedan BKD) så att det nationella bekämpningsprogrammet mot BKD slopas och man övergår till tillsyn inom ramen för den frivilliga hälsoövervakningen.

Samtidigt ändras de bestämmelser som gäller bekämpning av BKD när fiskar planteras ut i naturen. Den nya lagstiftningen trädde i kraft 1.12.2014.

Lagstiftningen ändrades föregående gång 2012, då området för bekämpningsprogrammet mot BKD begränsades till att gälla endast vissa insjöområden i södra, östra och mellersta Finland (BKD-skyddsområde). Viktigast av dessa områden var Kymmene älvs och Vuoksens vattenområden. Samma år konstaterades emellertid ett fall av BKD i Kymmene älv, så man var tvungen att undanta en del av Kymmene älvs vattenområde från BKD-skyddsområdet.

Nu har BKD konstaterats även i Vuoksens vattenområde. Man har redan en gång gjort en noggrann sanering i den berörda fiskodlingsanstalten för att utrota sjukdomen och enligt experter är det osäkert om den nya saneringen kommer att lyckas. Den nya smittan misstänks antingen ha kommit med bevattning eller blivit kvar i anläggningens konstruktioner trots saneringen. Efter diskussioner med intressentgrupperna har man beslutat att fortsätta övervaka sjukdomen enbart inom ramen för den frivilliga hälsoövervakningen.

Enligt rådets direktiv 2006/88/EU om djurhälsokrav för vattenlevande djur kan man i Finland begränsa flyttning av vattenbruksdjur endast inom ramen för direktivet. Direktivet innehåller inga bestämmelser om begränsning av flyttningar för att förhindra spridning av BKD, men inom BKD-skyddsområdet har Finland haft ett av Europeiska kommissionen godkänt nationellt bekämpningsprogram mot BKD. I samband med att programmet godkändes förutsattes det att alla BKD-fall som konstaterats inom skyddsområdet utrotas. Finland har nu avstått från bekämpningsprogrammet, eftersom man inte längre försöker utrota sjukdomen i området.

Slopandet av det nationella utrotningsprogrammet mot BKD påverkar inte utförseln, eftersom BKD-skyddsområdet inte har haft BKD-fri status. Utförsel av levande laxfiskar och deras könsceller till Sverige kommer fortfarande att förutsätta hälsoklass 1 som beviljats inom ramen för den frivilliga BKD-övervakningen.

I den nya lagstiftningen bestäms också om utplantering av odlade laxfiskar i insjöområdet. Enligt den tidigare lagstiftningen var kravet för utplantering att fiskodlingsanstalten omfattades av den frivilliga BKD-hälsoövervakningen och tillhörde hälsoklass 1, om fiskodlingsanstalten låg utanför BKD-skyddsområdet. När BKD-skyddsområdet försvinner utsträcks kravet till alla fiskodlingsanstalter som planterar ut laxfiskar i insjöområdet. Samtidigt lindras emellertid kraven så att laxfiskar också kan planteras ut från fiskodlingsanstalter som har hänförts till hälsoklass 2. I hälsoklass 2 tillämpar fiskodlingsanstalten frivillig hälsoövervakning och där förekommer veterligen inte BKD, men anläggningen har inte hunnit omfattas av hälsoövervakningen de två år som krävs för hälsoklass 1. Regionförvaltningsverket beslutar om hälsoklassen inom den frivilliga hälsoövervakningen.

I lagstiftningen har också intagits en bestämmelse, enligt vilken utplantering av fisk inte får öka risken för att IPN eller infektiös pankreasnekros sprider sig till en fiskodlingsanstalt med moderfiskar som tillhör en art som är känslig för sjukdomen i fråga.

Till den frivilliga hälsoövervakningen kan ansluta sig anläggningar som föder upp laxfiskar i insjöområdet. Anslutningen går till så att man fyller i den blankett som finns på Eviras webbplats och sänder in den till regionförvaltningsverket för det egna området. En anläggning som anslutit sig till BKD-hälsoövervakningen får skaffa laxfiskar endast från en annan anläggning som omfattas av hälsoövervakningen, och som regionförvaltningsverket har beviljat hälsoklass 1, eller vilda fiskar i enlighet med villkoren för hälsoövervakningen. Om avsikten är att sälja eller flytta laxfiskar för utplantering från anläggningen våren 2015, borde anläggningen ansluta sig till hälsoövervakningen så snabbt som möjligt, för att regionförvaltningsverket ska hinna besluta om hälsoklassen före vårens utplanteringar.

Mer information:
rådgivande tjänsteman Kajsa Hakulin, tfn 029 516 2361

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400