Nya Elite fick namnet Elvi

Veterinärmedicinförvaltningens nuvarande informationssystem Elite ersätts stegvis åren 2014 - 2016 med ett helt nytt informationssystem. För att få fram ett namn på det nya informationssystemet arrangerades en för alla öppen tävling där namnförslaget ELVI tog hem segern.

» Läs mera

Det lönar sig att vaccinera mot valpsjuka

Efter flera års uppehåll har valpsjuka konstaterats på en pälsfarm i Finland. Det viktigaste sättet att motverka valpsjuka är att åstadkomma tillräcklig flockimmunitet genom vaccinering.

» Läs mera

Undersökningar av hingstar

Låt undersöka varmblodiga hingstar och ponnyhingstar samt finska hingstar som används för konstgjord befruktning innan betäckningsperioden börjar.

» Läs mera

Mera små rovdjur från vaccinationsområdet behövs för rabiesundersökningar

» Läs mera

Rapportera om rabiesbetesvaccins skadeverkningar

Evira har via förfrågningar från pressen och andra kontakter fått höra misstankar om att betesvaccination mot rabies skulle ha haft skadverkningar på hundar.

» Läs mera

Förändringar i importkraven för sällskapsdjur

Slovakien har tagits bort från listan på godkända länder, varifrån man får hämta in hundvalpar eller kattungar under tre månaders ålder utan rabiesvaccination.

Läs mer på Eviras webbsida

Mer information: överinspektör Virva Valle, tfn. 040 489 3359, virva.valle@evira.fi

Schmallenbergviruset har spritt sig snabbt

Schmallenbergviruset (SBV), som påträffades i Tyskland hösten 2011, har snabbt spritt sig i Europa. Virus eller antikroppar har konstaterats även i våra grannländer Sverige, Norge, Danmark och Estland. De första SBV-antikropparna konstaterades hösten 2012. Snart stod det klart att viruset hade spritt sig på bred front i södra Finland redan under sensommaren och förhösten 2012. Schmallenbergvirusets förekomstområde preciseras under våren när uppföljningsundersökningarna slutförs.

» Läs mera

Veterinärerna måste vara på alerten för att förhindra Mycoplasma bovis-smitta

Sedan november 2012 har Mycoplasma bovis-smitta konstaterats på fem gårdar i Norra Savolax. Tre av dessa är kontaktgårdar till den första smittade gården. Särskilt spädkalvar som varit placerade så att de inandats samma luft som äldre, sannolikt smittbärande djur, har blivit allvarligt sjuka. I en mjölkbesättning har korna haft luftvägsinflammation och all-varlig mastit.

» Läs mera

Anmäl dig till Fiskhälsodagen

Eviras och Finlands Fiskodlarförbunds Fiskhälsodag ordnas den 14 mars på Hotell Scandic i Jyväskylä.

» Läs mera

Temadagen Aktuellt om smittsamma sjukdomar och Läkemedelsdagen

I år ordnar Livsmedelssäkerhetsverket Evira utbildningsdagarna för veterinärer 21 – 22.5.2013.

» Läs mera

Läkemedelsförteckningar

Läkemedelsförteckningarna och förändringarna i dem finns till påseende på Eviras webbplats.


 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
Saparo - uutiskirje eläinlääkäreille
 

Nya Elite fick namnet Elvi

Veterinärmedicinförvaltningens nuvarande informationssystem Elite ersätts stegvis åren 2014 - 2016 med ett helt nytt informationssystem. För att få fram ett namn på det nya informationssystemet arrangerades en för alla öppen tävling där namnförslaget ELVI tog hem segern.

Det nya informationssystemet kommer att användas av en bredare grupp än i nuläget. Förutom regionalförvaltningsverken kan bl.a. kommunalveterinärerna använda det nya programmet i sitt arbete, vilket gör att behovet av manuell dataöverföring mellan kommunerna och regionalförvaltningsverken minskar avsevärt.


Veterinären Pikka Jokelainen från Vanda som tjänar som forskare på universitetet och också är vikarierande kommunalveterinär vann med sitt namnförslag Elvi en Google Nexus 7 pekplatta, som generaldirektör Matti Aho och chefen för enheten EHYT Jaana Mikkola överräckte till honom.

Mer information om Elite och Elvi:
Sanna Varjus/EHYT, t. 040 489 3355 och Eeva-Maria Liikanen/TIHY, t. 040 825 0897

Bild:
Mirja Kallio

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Det lönar sig att vaccinera mot valpsjuka

Efter flera års uppehåll har valpsjuka konstaterats på en pälsfarm i Finland. Det viktigaste sättet att motverka valpsjuka är att åstadkomma tillräcklig flockimmunitet genom vaccinering.

Valpsjuka har påvisats på en österbottnisk minkfarm vid årsskiftet 2012-2013. Minkarna uppvisade för smittan typiska symtom såsom ögonflöde, luftvägssymptom och ökad dödlighet. Smittan konstaterades genom undersökningar som utfördes vid Livmedelssäkerhetsverket Evira. Än så länge vet man inget om den eventuella smittkällan.

En valpsjukeepidemi hos pälsdjur i Finland har senast konstaterats 1985 – 1987. Då kom smittan med importerade djur. Valpsjuka konstateras hos minkar nästan varje år I Danmark, senast i januari 2013.

Valpsjuka förorsakas av ett morbillivirus. Viruset har fått global spridning och orsakar en allvarlig infektion på såväl hund, mink, räv och iller. Sjukdomen kan kontrolleras med hjälp av vaccinering. Hundar som vaccinerats korrekt har ett mycket gott skydd mot infektion med valpsjukevirus. Tack vare utbredd vaccination ses sjukdomen för närvarande sällan hos hundar. I nuläget uppstår sjukdomsfall antingen i samband med ovaccinerade produktionsdjur eller på grund av en allvarlig störning i försvarssystemet.

Det finns också vaccin för pälsdjur, men det har tidigare använts i mycket liten utsträckning. Till följd av det färska sjukdomsutbrottet har avelsdjuren nu vaccinerats. Detta krävde att hundratusentals vaccindoser infördes till landet på mycket kort tid, eftersom man i Finland hade använt mycket litet valpsjukevaccin för pälsdjur innan sjukdomsfallet konstaterades. För att hålla valpsjukan borta från farmerna är det viktigt att man i fortsättningen ombesörjer tillräcklig vaccintäckning samt effektivt sjukdomsskydd och passerkontroll på farmerna.

Läs mera:

Valpsjuka

Vaccininformation för pälsdjur

Vaccininformation för hundar

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Undersökningar av hingstar

Låt undersöka varmblodiga hingstar och ponnyhingstar samt finska hingstar som används för konstgjord befruktning innan betäckningsperioden börjar.

Viktig information om CEM-provtagning och insändning av proven:

Alla varmblodiga hingstar och ponnyer i avelsbruk samt finska hingstar som används för konstgjord befruktning ska undersökas varje år med tanke på bakterien Taylorella equigenitalis innan betäckningsperioden börjar. Undersökningen görs genom bakterieodling hos Evira (JSM förordning 41/EEO/2006).

-Proven tas enligt veterinärens anvisningar
-Transportmedierören ska innehålla kol
-Proverna sänds till Evira i Kuopio
-Proven ska vara Evira tillhanda inom 48 timmar efter provtagningen (Taylorella equigenitalis lever endast en begränsad tid i transportmedierna)
-Proven sänds nerkylda tillsammans med kylklampar, men de får inte frysa till. Försändelsen ska förpackas väl för att rören inte ska gå sönder.

CEM-prover kan inte undersökas i laboratoriet då de anländer, om
-Det gått över 48 timmar efter provtagningen
-Transportmedierören är för gamla
-Kolen och vätskan i transportmediet har separerats
-Transportmedieröret inte innehåller kol
-Rören är trasiga
-Rören har frusit

CEM-prover undersöks hos Evira i Kuopio. Undersökningen tar minst 10 arbetsdagar.

Suomen Hippos rf upprätthåller på sin sida en lista på hingstar som godkänts för avel, och som med negativa resultat undersökts med tanke på CEM-bakterien av Evira.

Transportrör som innehåller kol fås av flera leverantörer. Rören kan användas också för andra bakterieprover och de är användbara i några år.

Provtagning

Mera information:
Tarja Pohjanvirta tfn 044 720 1493
Henry Kuronen tfn 044 720 1782
Rauna Riva tfn 044 720 1492

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Mera små rovdjur från vaccinationsområdet behövs för rabiesundersökningar

Vår och höst sprids betesvaccin avsett för rävar och mårdhundar ut vid östgränsen från Pyttis till Ilomants för att förhindra att rabies når Finland. För att kunna följa med rabiessituationen och hur vaccinationerna lyckats borde vi få in cirka 400 små rovdjur från vaccinationsområdet för undersökning. Ifjol fick vi in 298 djur. Det vore önskvärt att vi skulle få ännu flera små rovdjur från vaccinationsområdet för rabiesundersökningar.

Evira tackar alla som har arbetat för att vi ska få små rovdjur från rabiesvaccinationsområdet för undersökning. Utvidgningen av vaccinationsområdet ökade trycket på att få in flera små rovdjur för undersökning. Antalet ökade också jämfört med året innan och vi fick in nästan 300 små rovdjur för undersökning. För att målet ska nås i år krävs det att vi får in ytterligare cirka hundra djur.

I hjärnprov från små rovdjur undersöks om djuret har rabies. Dessutom analyseras antikroppar som betesvaccinet åstadkommit för att utreda vaccinationstäckningen. Denna antikroppsanalys görs för att utreda vaccintäckningen.
Som prov kan insändas ett djur som är skjutet, fångat på något annat sätt eller har upphittats som dött, bara det inte är alltför förstört. Det är viktigt att djurets hjärna är hel. Djur med normal päls kan flås.

För mera information om insändningen av prov kontakta forskaren Minna Nylund, tfn 040 489 3393, minna.nylund@evira.fi eller enheten i Uleåborg tfn 029 530 4924.

Provtagning

Proven sänds till verksamhetsstället i Uleåborg:
Evira Uleåborg, Matkahuolto Uleåborg

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Rapportera om rabiesbetesvaccins skadeverkningar

Evira har via förfrågningar från pressen och andra kontakter fått höra misstankar om att betesvaccination mot rabies skulle ha haft skadverkningar på hundar.

Flygspridningen av vaccin sker varje höst vid jakttiden och jakthundar kan därför äta av betesvaccinet. Ifall du känner till sådana fall är det viktigt att göra anmälan till Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea.

Veterinärer, apotek, innehavare av försäljningstillstånd och de som använder läkemedlet, dvs. i detta fall också hundägare, kan anmäla skadeverkningar.

Mera information och bilder på betesvaccin finns på Eviras webbsida.

Mer information: specialforskare Tiina Nokireki, tfn 050 413 1687, tiina.nokireki@evira.fi

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Förändringar i importkraven för sällskapsdjur

Slovakien har tagits bort från listan på godkända länder, varifrån man får hämta in hundvalpar eller kattungar under tre månaders ålder utan rabiesvaccination.




Läs mer på Eviras webbsida




Mer information: överinspektör Virva Valle, tfn. 040 489 3359, virva.valle@evira.fi

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Schmallenbergviruset har spritt sig snabbt

Schmallenbergviruset (SBV), som påträffades i Tyskland hösten 2011, har snabbt spritt sig i Europa. Virus eller antikroppar har konstaterats även i våra grannländer Sverige, Norge, Danmark och Estland. De första SBV-antikropparna konstaterades hösten 2012. Snart stod det klart att viruset hade spritt sig på bred front i södra Finland redan under sensommaren och förhösten 2012. Schmallenbergvirusets förekomstområde preciseras under våren när uppföljningsundersökningarna slutförs.

Flera missbildade lamm och kalvar att vänta

I januari 2013 påvisades Schmallenbergviruset (SBV) första gången hos missbildade lamm som hade fötts i slutet av december. Missbildningarna hos lammen var typiska för denna virussmitta (arthrogryposis hydranencephaly syndrome):
•styvnade eller krökta leder
•vridna halsar och ryggrader
•missbildningar av hjärnan (vattenskalle) eller delvis outvecklad hjärna
•symtom i nervsystemet eller oförmåga att dia hos nyfödda.

Hos lamm kan missbildningar av såväl hjärnan som lederna, halsen och ryggraden förekomma hos samma individ. Hos kalvar förekommer åter missbildning av antingen lederna, halsen och ryggraden eller hjärnan. Både lamm och kalvar föds i allmänhet fullgångna fast de är missbildade. Samma dräktighet kan ge upphov till både missbildade och normalt utvecklade lamm.

Hos får är den känsliga tiden för uppkomsten av missbildningar den andra dräktighetsmånaden och hos nötkreatur den tredje till sjätte dräktighetsmånaden. De sannolika riskmånaderna i finländska förhållanden och födelsemånaderna för avkomma som skadats av viruset är angivna med fetstil i schemat nedan.


Kalvar med vattenskalle är en följd av smitta under den tredje till fjärde dräktighetsmånaden. Kalvarna får missbildade leder och ryggrad när smittan inträffar mellan slutet av den fjärde och den sjätte dräktighetsmånaden. För närvarande är det inte känt hur stor del av den smitta som drabbar djuren under den känsliga dräktighetstiden som leder till missbildningar. Om ett dräktigt djur bär på antikroppar redan vid tidpunkten för smittan skyddar de både djuret och fostret mot viruset. Djuret bär länge, sannolikt hela livet, på de antikroppar som bildas till följd av smitta.

Smittan sprider sig när de insekter som sprider viruset är aktiva, deras antal och temperaturerna i omgivningen är tillräckliga. Utifrån tidpunkten för smittan kan man förutsäga när sannolikheten är störst för att missbildade lamm eller kalvar ska födas. Hur sent på våren lamm eller kalvar med missbildningar till följd av SBV-smitta föds ger åter information om hur länge smittotiden fortgick hösten 2012.

Påvisande av SBV vid fall av missbildningar

Enligt holländska undersökningar kunde SBV påvisas i hjärnstammen hos ungefär en femtedel av de lamm och kalvar som uppvisade typiska missbildningar. Detta kan förklaras med att lammen och kalvarna blir immunokompetenta ungefär i mitten av dräktigheten varefter de kan bilda antikroppar. De neutraliserande motkropparna eliminerar SBV ur kroppen och därför kan viruset inte alltid påvisas ens med PCR-metoden. Motkropparna kan förhindra att viruset isoleras, även om viruset skulle kunna påvisas med PCR. Hos nästan 80 % av de missbildade lammen och nästan 60 % av kalvarna kunde SBV-antikroppar påvisas i serum som separerats ur hjärtblod. Av missbildade lamm och kalvar som skickas in för klarläggande av orsaken till kastning tas förutom organprover även hjärtblod för virologiska undersökningar.

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Veterinärerna måste vara på alerten för att förhindra Mycoplasma bovis-smitta

Sedan november 2012 har Mycoplasma bovis-smitta konstaterats på fem gårdar i Norra Savolax. Tre av dessa är kontaktgårdar till den första smittade gården. Särskilt spädkalvar som varit placerade så att de inandats samma luft som äldre, sannolikt smittbärande djur, har blivit allvarligt sjuka. I en mjölkbesättning har korna haft luftvägsinflammation och all-varlig mastit.

M. bovis sprids med symtomfria djur som bär på bakterien. När man säljer och köper djur, flyttar djur (bl.a. kvighotell) och på djurutställningar ska man iaktta ETT:s anvisningar och ovillkorligen använda ETT:s hälsointyg.
M. bovis är en sjukdom som ska anmälas omedelbart, men det är inte en sjukdom som ska bekämpas enligt lag. ETT koordinerar åtgärderna för att bekämpa sjukdomen.

Symtom på M. bovis-smitta i besättningen

Under gårdsbesök bör särskild uppmärksamhet fästas vid kalvarnas hälsotillstånd, tillväxt, dödlighet och läkemedelsbehandling samt vid följande symtom:

-Luftvägsinfektioner, rinnande ögon, hosta, feber hos kalvar – från och med en veckas ålder, också unga nöt och när smittan når en naiv besättning också kor. Ty-piskt för kalvar och ungdjur är att de svarar dåligt på behandling, hos kor kan sym-tomen gå över av sig själv. Samtidigt kan det finnas andra luftvägspatogener på gården (t.ex. RS- och coronavirus, Pasteurella, Histophilus somni).

-Mellanöreinflammationer hos kalvar eller unga nöt – ett öra eller båda öronen hänger, djuret ruskar på huvudet, det kan också vrida huvudet i cirklar (innerörin-flammation), försämrad aptit, djuret stannar i växten.

-Led- och senskideinflammationer – oftast i flera leder hos både kalvar och kor (särskilt knäet, hasen, armbågen, framknäet). Antingen enda symtom eller tillsam-mans med andra.

-Ögoninflammationer: konjunktivit, keratit – M. bovis ensam eller tillsammans med andra sjukdomsalstrare.

-Juverinflammation – med kraftiga symtom, svarar inte på behandling, börjar ofta i en juverfjärdedel och sprider sig snabbt till de andra. Även hos kvigor som inte kal-vat.


I misstänkta fall tas prov för laboratorieundersökningar. Det är skäl att låta undersöka ju-verinflammationsprover från kor i ett laboratorium som använder M. bovis–PCR.


Eviras diagnostik för M. bovis–smitta

-Luftvägsinflammationer: Paketet för djupt svabbprov+blodprov (fyra prov, pris 143,22 + moms). Provtagningspaketet med 4 djupsvabbpinnar+transportsubstrat ( 40 €+moms) kan beställas från Evira i Kuopio. Innehåller bakte-rier+känslighetsbestämning, mykoplasma (odling och PCR), påvisande av RS- och coronavirus med PCR och som en nyhet M. bovis-antikroppar (ELISA).

-M. bovis-odling och PCR: i paketet för undersökning av ögoninflammation hos nöt och utredning av orsaken till kastning (ögoninflammationspaketet 5 prov 79,57 € + moms, utredning av orsaken till kastning 68,96€ + moms, avgiftsfri till 31.5.2013)

-Patologiska undersökningar: M. bovis–odling. Patologiska prov rekommenderas, eftersom man förutom luftvägarna kan undersöka även bl.a. leder och öron (kalv un-der 6 mån. 68,96 € +moms)

-Utredning av M. bovis-situationen hos en besättning: Evira utreder som bäst hur antikropps-ELISA och direkt påvisande av M. bovis med PCR i svabbprov från näs-borrarna på ungdjur påvisar smittsituationen. Man bör komma överens med Evira på förhand om användningen av detta avgiftsbelagda undersökningspaket.

Mera information:
Odling, antikropps- och PCR-analyser: Tarja Pohjanvirta 044 7201 493
Patologiska undersökningar: Paula Syrjälä 044 7201 470 eller Johanna Mattila 050 3867 150

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Anmäl dig till Fiskhälsodagen

Eviras och Finlands Fiskodlarförbunds Fiskhälsodag ordnas den 14 mars på Hotell Scandic i Jyväskylä.

Fiskhälsodagen, som ordnas varje år, har en lång tradition som informations- och utbildningstillfälle för Eviras Fiskhälsotjänst, där förutom fiskodlare också alla andra intresserade aktörer får aktuell information om fiskhälsofrågor. Veterinärer som övervakar fiskodlingsanstalter och behandlar fiskar samt andra intresserade är varmt välkomna att uppdatera sina kunskaper om fiskhälsa.

Det mångsidiga programmet behandlar veterinärmedicinska behov som förekommer vid fiskodling samt aktuella frågor.

Program:

10.30–11.30: Lunch

11.30: Fiskhälsodagen öppnas: Unto Eskelinen /VFFI

11.45–12.15: Allmän sjukdomsöversikt 2012 (Perttu Koski/Evira)

12.15–13.00: IPN – bekämpning och sjukdomsöversikt (Kajsa Hakulin/JSM och Pia Vennerström/Evira)

13.00–13.45: Lägesrapport angående Flavobacterium-vaccin som finns på marknaden (Børge Nilsen Fredriksen/PHARMAQ)

13.45–14.00: Utställarnas presentation

14.00–14.45: Kaffe

14.45–15.15: Aktuellt om flavobakterieforskningen vid Åbo Akademi (Krister Sundell/Åbo Akademi)

15.15–15.45: Vaccin mot Flavobacterium columnaris-bakterien? (Heidi Kunttu/Jyväskylä universitet)

15.45–16.15: Intressanta sjukdomsfall under det gångna året (Anna Maria Eriksson-Kallio och Perttu Koski/Evira)

16.15- 16.45: Nya aktuella sjukdomar inom sjukdomsbekämpningen: Alfavirus och ILA/ISA hos laxfiskar (Pia Vennerström och Tiina Korkea-aho/Evira)

16.45–17.00: Slutanförande

Bindande anmälan till:
mari.virtanen@kalankasvatus.fi före den 1 mars.

Mera information:
Anna Maria Eriksson-Kallio tfn 050 439 2788 annamaria.eriksson-kallio@evira.fi

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Temadagen Aktuellt om smittsamma sjukdomar och Läkemedelsdagen

I år ordnar Livsmedelssäkerhetsverket Evira utbildningsdagarna för veterinärer 21 – 22.5.2013.

Utbildningen ordnas i Eviras verksamhetsenhet i Vik, i mötesrummet Kalevi. Dessutom kan man delta i utbildningen via videoförbindelse i Eviras regionala verksamhetsenheter i Joensuu, Kuopio, Villmanstrand, Uleåborg, Seinäjoki och Åbo.

Under temadagen Aktuellt om smittsamma sjukdomar ges en översikt över djursjukdomsläget i Finland och världen samt andra aktuella teman som berör djursjukdomar, så som reformen av lagen om djursjukdomar.

Under läkemedelsdagen behandlas reformen av lagstiftningen om medicinering av djur. Hästar är ett annat tema som behandlas. Under dagen går man igenom bland annat lagstiftningen om medicinering av hästar och dess problempunkter samt talar om magskyddsmediciner. Andra teman som behandlas är PCR-undersökningar av juverinflammationer och tolkning av resultaten samt behandlingsbeslut.

Utbildningsdagarnas program, noggrannare information om utbildningslokalerna och anvisningar för anmälning publiceras på Eviras webbsida i mars: target=new>Evira.fi>Evenemang.

Anmälning till utbildningen sker via Eviras Utbildningstjänst. Utbildningen är avgiftsfri.

Mera information:

Temadagen Aktuellt om smittsamma sjukdomar
Överinspektör, sektionschef Sirpa Kiviruusu, 0400 920 503

Läkemedelsdagen
Överinspektör Henriette Helin-Soilevaara, tfn 040 489 3352

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Läkemedelsförteckningar

Läkemedelsförteckningarna och förändringarna i dem finns till påseende på Eviras webbplats.

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400