Schmallenbergviruset har spritt sig snabbt

Schmallenbergviruset (SBV), som påträffades i Tyskland hösten 2011, har snabbt spritt sig i Europa. Virus eller antikroppar har konstaterats även i våra grannländer Sverige, Norge, Danmark och Estland. De första SBV-antikropparna konstaterades hösten 2012. Snart stod det klart att viruset hade spritt sig på bred front i södra Finland redan under sensommaren och förhösten 2012. Schmallenbergvirusets förekomstområde preciseras under våren när uppföljningsundersökningarna slutförs.

Flera missbildade lamm och kalvar att vänta

I januari 2013 påvisades Schmallenbergviruset (SBV) första gången hos missbildade lamm som hade fötts i slutet av december. Missbildningarna hos lammen var typiska för denna virussmitta (arthrogryposis hydranencephaly syndrome):
•styvnade eller krökta leder
•vridna halsar och ryggrader
•missbildningar av hjärnan (vattenskalle) eller delvis outvecklad hjärna
•symtom i nervsystemet eller oförmåga att dia hos nyfödda.

Hos lamm kan missbildningar av såväl hjärnan som lederna, halsen och ryggraden förekomma hos samma individ. Hos kalvar förekommer åter missbildning av antingen lederna, halsen och ryggraden eller hjärnan. Både lamm och kalvar föds i allmänhet fullgångna fast de är missbildade. Samma dräktighet kan ge upphov till både missbildade och normalt utvecklade lamm.

Hos får är den känsliga tiden för uppkomsten av missbildningar den andra dräktighetsmånaden och hos nötkreatur den tredje till sjätte dräktighetsmånaden. De sannolika riskmånaderna i finländska förhållanden och födelsemånaderna för avkomma som skadats av viruset är angivna med fetstil i schemat nedan.


Kalvar med vattenskalle är en följd av smitta under den tredje till fjärde dräktighetsmånaden. Kalvarna får missbildade leder och ryggrad när smittan inträffar mellan slutet av den fjärde och den sjätte dräktighetsmånaden. För närvarande är det inte känt hur stor del av den smitta som drabbar djuren under den känsliga dräktighetstiden som leder till missbildningar. Om ett dräktigt djur bär på antikroppar redan vid tidpunkten för smittan skyddar de både djuret och fostret mot viruset. Djuret bär länge, sannolikt hela livet, på de antikroppar som bildas till följd av smitta.

Smittan sprider sig när de insekter som sprider viruset är aktiva, deras antal och temperaturerna i omgivningen är tillräckliga. Utifrån tidpunkten för smittan kan man förutsäga när sannolikheten är störst för att missbildade lamm eller kalvar ska födas. Hur sent på våren lamm eller kalvar med missbildningar till följd av SBV-smitta föds ger åter information om hur länge smittotiden fortgick hösten 2012.

Påvisande av SBV vid fall av missbildningar

Enligt holländska undersökningar kunde SBV påvisas i hjärnstammen hos ungefär en femtedel av de lamm och kalvar som uppvisade typiska missbildningar. Detta kan förklaras med att lammen och kalvarna blir immunokompetenta ungefär i mitten av dräktigheten varefter de kan bilda antikroppar. De neutraliserande motkropparna eliminerar SBV ur kroppen och därför kan viruset inte alltid påvisas ens med PCR-metoden. Motkropparna kan förhindra att viruset isoleras, även om viruset skulle kunna påvisas med PCR. Hos nästan 80 % av de missbildade lammen och nästan 60 % av kalvarna kunde SBV-antikroppar påvisas i serum som separerats ur hjärtblod. Av missbildade lamm och kalvar som skickas in för klarläggande av orsaken till kastning tas förutom organprover även hjärtblod för virologiska undersökningar.

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400