Ljusintensiteten i svinstallet nytt kontrollobjekt i övervakningen av tvärvillkoren

Listan på lagstadgade skötselkrav som skall kontrolleras i samband med övervakningen av stöden till gårdarna har uppdaterats i statsrådets nya förordning från jord- och skogsbruksministeriet. I samband med övervakningen av att tvärvillkoren följs kommer man detta år som ny sak att fästa uppmärksamhet bl.a. vid att belysningen i svinstallet är tillräcklig. Kraven som gäller utfodring och vattning av djuren har också förenhetligats.

» Läs mera

Information om medicinering av produktionsdjur ska ges genast och inte först efter en vecka

Evira har fått kännedom om fall där veterinären har lämnat ägaren till eller innehavaren av ett animalieproduktionsdjur uppgifter om medicinsk behandling av djuret först efter gårdsbesöket, ibland med upp till en veckas dröjsmål. Veterinären ska emellertid lämna uppgifterna under samma besök som när han eller hon antingen behandlar djuret eller överlämnar läkemedel för fortsatt behandling. Förutom att livsmedelssäkerheten eventuellt äventyras kan animalieproduktionsdjurets ägare eller innehavare till och med drabbas ekonomiskt om uppgifterna lämnas för sent.

» Läs mera

Buruppfödning av värphöns, EHO-projekt

Lagstiftningen som gäller skydd av värphöns har innehållit en övergångstid för hållande av höns i oinredda burar. Övergångstiden gick ut den 31 december 2011. Numera är äggproduktion tillåten endast i inredda burar samt i golvhönserier (golvhönshus eller flervåningssystem för frigående hönor).

» Läs mera

Nytt virus funnet hos idisslare - Schmallenbergviruset orsakar allmänna symtom och missbildningar i avkommor

Ett nytt virus har upptäckts hos idisslare i Tyskland hösten 2011. Hittills har viruset konstaterats också i Nederländerna och Belgien. Viruset har påträffats också hos får och getter. Schmallenbergviruset hör till Orthobunyavirus som sprids från ett djur till ett annat via insekter. Missbildningar som misstänks ha orsakats av viruset har påträffats särskilt hos lamm. Viruset smittar sannolikt inte till människor.

» Läs mera

Furosemid endast i venen på nötkreatur

Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea påminner om att enligt den s.k. MRL-förordningen (kommissionens förordning (EU) nr 37/2010) är det tillåtet att behandla nötkreatur med furosemid endast i form av injektioner i venen. Detta betyder att orala preparat som innehåller furosemid inte får ges till nötkreatur. Sådana preparat är bl.a. tablettpreparaten Furesis, Furovet, Lasix retard och Vesix.

» Läs mera

Återsändning, avlivning eller placering i karantän av djur som införts olagligt i Finland

Importen av djur är olaglig om inte alla importkrav har uppfyllts. Djurets importör är skyldig att se till att djuret uppfyller importkraven. Om importkraven inte uppfylls är alternativen att skicka tillbaka djuren till ursprungslandet, officiellt godkänd karantän eller avlivning. Den som är ansvarig för införseln ska informeras om de alternativ som finns – återsändning, avlivning och karantän då det är möjligt. Evira har meddelat en anvisning om saken.

» Läs mera

Förhöjningarna i förordningen om avgifter och prislistan trädde i kraft 1.1.2012

Livsmedelssäkerhetsverket Evira justerade priserna i förordningen om avgifter och prislistan vid årsskiftet.

» Läs mera

Temadagen Aktuellt om smittsamma sjukdomar och läkemedelsdagen 22 - 23.5.2012

Livsmedelssäkerhetsverket Eviras utbildningsdagar för veterinärer ordnas i år den 22–23 maj 2012. Undantagsvis ordnas utbildningen i mötesrummet Kalevi i Eviras verksamhetsställe i Vik. Tanken är att det nu för första gången ska vara möjligt att delta i utbildningen även i Eviras regionala verksamhetsställen via videoförbindelse.

» Läs mera

Fiskhälsodag 28.3.2012 i Helsingfors

Välkomna till Eviras traditionella Fiskhälsodag som detta år arrangeras i Sokos Hotel Presidentti i Helsingfors i samarbete med Finlands Fiskodlarförbund. Fiskhälsodagen är i första hand riktad till representanter för de fiskodlingsanläggningar som omfattas av Eviras fiskhälsotjänst och till veterinärer ute på fältet, men alla andra intresserade är också hjärtligt välkomna.

» Läs mera

Läkemedelsförteckningar på Eviras sidor

Läkemedelsförteckningarna och förändringarna i dem finns till påseende på Eviras webbplats:
Läkemedelsförteckningar


 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
Saparo - uutiskirje eläinlääkäreille
 

Ljusintensiteten i svinstallet nytt kontrollobjekt i övervakningen av tvärvillkoren

Listan på lagstadgade skötselkrav som skall kontrolleras i samband med övervakningen av stöden till gårdarna har uppdaterats i statsrådets nya förordning från jord- och skogsbruksministeriet. I samband med övervakningen av att tvärvillkoren följs kommer man detta år som ny sak att fästa uppmärksamhet bl.a. vid att belysningen i svinstallet är tillräcklig. Kraven som gäller utfodring och vattning av djuren har också förenhetligats.

Tvärvillkoren som utgör ett villkor för de flesta stöden till jordbrukarna ingår i redan befintlig lagstiftning och medför inga nya krav för gårdarna. I samband med övervakningen av tvärvillkoren kontrolleras vissa i förväg fastställda krav i lagstiftningen eller s.k. indikatorer, av vilka en del gäller produktionsdjurens välbefinnande. Producenten skall ändå följa alla krav i lagstiftningen.

Senast nu skäl att säkerställa att belysningen i svinstallet är tillräcklig

Enligt djurskyddskraven som ställts på svinhållning skall ljusintensiteten i utrymmen där svin hålls vara minst 40 lux under minst 8 timmar per dag. Som nytt kontrollobjekt i övervakningen av tvärvillkoren har indikatorgruppen för djurens välbefinnande på kommissionens krav kompletterats med ett krav som gäller belysningen i svinstallar.

Länsveterinärerna på regionförvaltningsverken som övervakar tvärvillkoren kan mäta ljusintensiteten i svinstallet i samband med kontrollen. Om man vill mäta ljusintensiteten i sitt eget svinstall kan man be en rådgivare på till exempel Pro Agria om hjälp.

Att djuren får tillräckligt med foder och vatten övervakas för alla produktionsdjurs del

Kraven på utfodring och vattning av djuren har redan tidigare övervakats i tvärvillkoren. Nu har de kraven förenhetligats så, att man utöver de särskilda villkoren för enskilda djurarter för alla djurarters del skall övervaka att de allmänna bestämmelserna i djurskyddslagen och djurskyddsförordningen om tillräcklig utfodring och vattning av djuren följts på gården.

De övriga kraven förblir huvudsakligen oförändrade

Kraven på bok som skall föras över medicinsk behandling av produktionsdjuren är de samma som under tidigare år också, men övervakningen av bokföringen har avskiljts från indikatorgruppen för djurens välbefinnande som en egen ämnesgrupp. Därför breddas en försummelse i bokföringen över läkemedelsbehandlingar inte längre till kontroll av djurens välbefinnande i tvärvillkoren.

Primärproducenten skall fortsättningsvis utarbeta en skriftlig beskrivning av egenkontrollen, men den kontrolleras inte längre som sådan i övervakningen av tvärvillkoren. På mjölk- och äggproduktionsgårdar skall företagaren ändå påvisa bland annat att hanteringen av avfall och farliga ämnen sker på korrekt sätt. Gården skall också vidta nödvändiga försiktighetsåtgärder för att förhindra att sjukdomar sprider sig då djur tas emot på gården. På mjölkproduktionsgårdar skall också påvisas att man sett till att skadedjur bekämpas. Om problem i verksamheten på gården uppdagats i samband med den officiella kontrollen, skall företagaren vidta nödvändiga åtgärder för att rätta till saken.

Läs mer:

Täydentäviin ehtoihin muutoksia (på finska, Jord- och skogsbruksministeriets meddelande 3.2.2012)

Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om övervakningen av tvärvillkor som gäller folkhälsa, djurhälsa, växtskydd och anmälan om sjukdomar, djurens välbefinnande samt identifiering och registrering av djur (Statsrådets förordning 1382/2011):

Tvärvillkor (Evira)

Djurskyddskrav vid svinhållning (Jord- och skogsbruksministeriets förordning 14/VLA/2002)

Mer information:
Överinspektör Taina Mikkonen, tfn 040 8308404 (djurens välbefinnande)
Sektionschef Pirjo Korpela, tfn 050 386 8429 (primärproduktion)

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Information om medicinering av produktionsdjur ska ges genast och inte först efter en vecka

Evira har fått kännedom om fall där veterinären har lämnat ägaren till eller innehavaren av ett animalieproduktionsdjur uppgifter om medicinsk behandling av djuret först efter gårdsbesöket, ibland med upp till en veckas dröjsmål. Veterinären ska emellertid lämna uppgifterna under samma besök som när han eller hon antingen behandlar djuret eller överlämnar läkemedel för fortsatt behandling. Förutom att livsmedelssäkerheten eventuellt äventyras kan animalieproduktionsdjurets ägare eller innehavare till och med drabbas ekonomiskt om uppgifterna lämnas för sent.

Enligt jord- och skogsbruksministeriets förordning om bokföring över medicinsk behandling av animalieproduktionsdjur (13/VLA/2000 ändr.) ska den som äger eller innehar animalieproduktionsdjur föra bok över de läkemedel som djuren har behandlats med. Veterinären är skyldig att lämna djurets ägare eller innehavare uppgifter om de läkemedel som han eller hon har behandlat djuret med eller som han eller hon har ordinerat åt djuret. Bokföringen bygger på dessa uppgifter. Uppgifterna om medicinsk behandling ska alltid ges skriftligt om det är fråga om ett läkemedel med karenstid. Om läkemedlets karenstid är 0 dygn, kan uppgifterna även lämnas på något annat sätt. Veterinären ska då försäkra sig om att animalieproduktionsdjurets ägare eller innehavare kan föra läkemedelsbokföringen på basis av uppgifterna.

Syftet med bokföringen över medicinsk behandling av animalieproduktionsdjur är att säkerställa att livsmedel av animaliskt ursprung är trygga. Bristfällig bokföring kan leda till att de medicinerade djuren eller produkter som härrör från dem hamnar i livsmedelskedjan under läkemedelsbehandlingen eller karenstiden. Den läkemedelsbokföring som produktionsdjurets ägare eller innehavare för är också en del av övervakningen av tvärvillkoren, så bristfällig bokföring kan leda till stödförluster. Dessutom ska djurets ägare eller innehavare uppge läkemedel med karenstid som getts produktionsdjur som en del av de kedjeinformationsdata som ska lämnas när djuret levereras för slakt. I fråga om fjäderfä lämnas uppgifter för hela livstiden, i fråga om hästar för sex månader och andra produktionsdjur för tre månader. Djuret kan förkastas vid ante mortem –besiktningen, om kedjeinformationsdata inte är tillräckliga.

I bilaga 3 i jord- och skogsbruksministeriets förordning om användning och överlåtelse av läkemedel för behandling av djur (6/VLA/2008) bestäms om lämnande av uppgifter om medicinsk behandling. Veterinärens utredning om de läkemedel som han eller hon behandlat ett animalieproduktionsdjur med ska innehålla följande uppgifter:
1. namnet på den som äger eller innehar djuret,
2. identifieringsuppgifter om djuret eller gruppen av djur,
3. tidpunkten för behandling,
4. namnet på läkemedlen och mängderna,
5. den karenstid som föreskrivits för läkemedlen, samt
6. veterinärens namn eller identifikationsnummer.

Djurets ägare eller innehavare ska alltid ges en skriftlig utredning om de läkemedel som överlåtits. De ska innehålla följande uppgifter:
1. namnet på den som äger eller innehar djuret,
2. identifieringsuppgifter om djuret eller gruppen av djur,
3. överlåtelsetidpunkten och överlåtelseplatsen,
4. namnen på läkemedlen och läkemedlens mängder,
5. karenstiden för läkemedlen,
6. indikationen och bruksanvisningen för läkemedlen,
7. en specifikation av priserna på läkemedlen, samt
8. veterinärens namn eller identifikationsnummer.

Veterinären ska därtill ge djurets ägare eller innehavare tillräckliga uppgifter om indikationen för läkemedlet, dess skadeverkningar och eventuell interaktion mellan andra läkemedel.

Mer information:
Lämnande av uppgifter om medicinsk behandling av animalieproduktionsdjur:
överinspektör Henriette Helin-Soilevaara, tfn 040 489 3352

Bokföring över medicinsk behandling av produktionsdur, tillsyn över tvärvillkoren:
överinspektör Saija Kalenius, tfn 040 554 2238

Krav på kedjeinformationen:
överinspektör Riina Tolvanen, tfn 040 755 9073

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Buruppfödning av värphöns, EHO-projekt

Lagstiftningen som gäller skydd av värphöns har innehållit en övergångstid för hållande av höns i oinredda burar. Övergångstiden gick ut den 31 december 2011. Numera är äggproduktion tillåten endast i inredda burar samt i golvhönserier (golvhönshus eller flervåningssystem för frigående hönor).

Inom det projekt som planerats för 2012 är avsikten att effektiviserat övervaka att värphöns inte längre föds upp i oinredda burar. Projektet är en del av det nationella programmet för tillsynen över djurens hälsa och välfärd (EHO). Regionförvaltningsverken i Södra Finland, Sydvästra Finland, Västra och Inre Finland samt Norra Finland har förbundit sig till projektet.

I de värphönserier där produktionssättet enligt landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem är burhönseri, företas djurskyddsinspektioner med stöd av 48 § i djurskyddslagen (247/1996). Inspektioner företas inte i hönserier som redan vid tidigare inspektioner konstaterats ha övergått till hönshållning i inredda burar eller golvhönserier. Inspektionerna utförs av länsveterinärerna och/eller kommunalveterinärerna på order av regionförvaltningsverken.

Avsikten är att kartlägga 7-10 % av burhönserierna inom respektive regionförvaltningsverks förvaltningsområde, dock minst 5 burhönserier / regionförvaltningsverk. Om det finns färre än 5 burhönserier inom regionförvaltningsverkets område kartläggs alla burhönserier. Inspektionerna är riskbaserade och inriktas särskilt på burhönserier med litet antal hönor.

Eftersom övervakningen av att övergångstidens slut iakttagits sker inte bara nationellt utan också på EU-nivå, är det mycket viktigt att resultaten samlas in och registreras så snabbt som möjligt efter en inspektion. En blankett har utarbetats för inspektionerna. Evira gör ett sammandrag av resultaten.

Mer information: överinspektör Helena Hepola, tfn 040 4893353

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Nytt virus funnet hos idisslare - Schmallenbergviruset orsakar allmänna symtom och missbildningar i avkommor

Ett nytt virus har upptäckts hos idisslare i Tyskland hösten 2011. Hittills har viruset konstaterats också i Nederländerna och Belgien. Viruset har påträffats också hos får och getter. Schmallenbergviruset hör till Orthobunyavirus som sprids från ett djur till ett annat via insekter. Missbildningar som misstänks ha orsakats av viruset har påträffats särskilt hos lamm. Viruset smittar sannolikt inte till människor.

Hur påträffades det nya viruset?

I Tyskland konstaterades i augusti-september symtom hos mjölkboskap som tydde på en smittsam sjukdom. Korna led av feber, allmänt illamående, aptitlöshet och deras mjölkproduktion minskade avsevärt. Det tog flera dagar för djuren att återhämta sig. Liknande symtom förekom även i Nederländerna och Belgien.

Eftersom symtomen inte orsakades av någon känd patogen tillämpades nya typer av molekylbiologiska metoder som lämpar sig för letandet efter en okänd sjukdomsalstrare. I november meddelade det tyska forskningsinstitutet (Friedrich-Löffler Institutet, FLI) att det påträffat ett nytt virus hos nötkreatur som fick namnet Schmallenbergvirus efter platsen där det påträffades. I Tyskland har utvecklats PCR-metoden med hjälp av vilken viruset kan konstateras.

Vad vet man om viruset?

Schmallenbergviruset hör till Orthobunyavirus som sprids av myggor och Culicoides-svidknott. De närmast besläktade virusarna är Akabane-, Aino- och Shamondavirus som förekommer hos idisslare, av vilka Akabaneviruset är det viktigaste. Akabaneviruset ger upphov till likadana missbildningar som nu konstaterades hos lamm: styvnade eller krökta leder, vridna halsar och ryggar och allvarliga missbildningar av hjärnan (hydrocefalus (vattenskalle) och outvecklad hjärna). Lammen har varit fullgångna, men de har fötts döda eller dött snart efter födseln. Det är sannolikt att det senare på våren föds även missbildade kalvar. Som bäst undersöker man virusets förmåga att orsaka sjukdom och man utvecklar diagnostik för sjukdomen, bland annat metoder för att hitta antikroppar och ett vaccin.

Var förekommer viruset?

Hittills har Schmallenbergviruset konstaterats i Tyskland, Nederländerna och Belgien. Smittan har spridits i detta område via brännknott under augusti–september 2011. I området finns mest idisslare i Europa och ungefär i samma område konstaterades blåtungeviruset, som också sprids av svidknott, första gången i augusti 2006. Det är osannolikt att viruset sprids för tillfället eftersom svidknotten inte är aktiva. Det nära besläktade Akabaneviruset orsakar regelbundet sjukdomsutbrott endast i Australien och Japan, även om viruset förekommer också på Cypern, i Mellanöstern, Asien och Afrika. Utifrån vad man vet just nu är det osannolikt att sjukdomen ska sprida sig till Finland.

Rapportera missbildningar!

Det är viktigt att meddela kommunalveterinären om det föds missbildade lamm, killingar eller kalvar. Kommunalveterinären ska alltid kontaktas också då man misstänker att symtomen hos djur passar in på en smittosam sjukdom.

Evira följer med djursjukdomsläget i Europa

Ytterligare information om ämnet:

Standing Committee on the Food Chain and Animal Health (SCFCAH)

European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC)

Mer information:
Specialforskare Ulla Rikula, tfn 050 563 2052

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Furosemid endast i venen på nötkreatur

Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea påminner om att enligt den s.k. MRL-förordningen (kommissionens förordning (EU) nr 37/2010) är det tillåtet att behandla nötkreatur med furosemid endast i form av injektioner i venen. Detta betyder att orala preparat som innehåller furosemid inte får ges till nötkreatur. Sådana preparat är bl.a. tablettpreparaten Furesis, Furovet, Lasix retard och Vesix.

För vätskedrivande behandling som sker oralt kan användas ett preparat som innehåller hydroklortiazid och vars handelsnamn är Hydrex 50 mg tablett. Det är tillåtet att ge preparatet till nötkreatur, svin, hästar, får samt getter. Karenstiderna i fråga om slakt och mjölk är 0 dygn.

Enligt jord- och skogsbruksministeriets förordning om användning och överlåtelse av läkemedel för behandling av djur (6/VLA/2008) får animalieproduktionsdjur behandlas med endast sådana läkemedel som har ett försäljningstillstånd eller annat tillstånd gällande överlåtelse till förbrukning som läkemedel som är godkänt för behandling av animalieproduktionsdjur i Finland. Dessutom ska det ha fastställts ett MRL-värde för läkemedelssubstanserna i läkemedelspreparatet, dvs. högsta tillåtna restmängder.

I den förteckning som Fimea upprätthåller över läkemedel och för människor avsedda läkemedelspreparat som med bestämda villkor kan användas för livsmedelsproducerande djur har samlats sådana läkemedel och läkemedelspreparat som saknar försäljningstillstånd i fråga om animalieproduktionsdjur, men som enligt ett nationellt beslut ändå får ges dem. Dessutom får de ges läkemedelspreparat med försäljningstillstånd som godkänts för en annan animalieproduktionsdjurart i enlighet med den s.k. kaskadprincipen.

Furosemidiä vain laskimoon naudoille (på finska, Fimeas meddelande)

Nödvändiga veterinärläkemedel som saknar försäljningstillstånd (Fimea)

Företeckning över läkemedel och för människor avsedda läkemedelspreparat som med bestämda villkor kan användas för livsmedelsproducerande djur (pdf, Fimea)

Mer information:
Veterinär Karoliina Laine, tfn (09) 47334 451 (Fimea)
Överinspektör Henriette Helin-Soilevaara, tfn 040 489 3352 (Evira)

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Återsändning, avlivning eller placering i karantän av djur som införts olagligt i Finland

Importen av djur är olaglig om inte alla importkrav har uppfyllts. Djurets importör är skyldig att se till att djuret uppfyller importkraven. Om importkraven inte uppfylls är alternativen att skicka tillbaka djuren till ursprungslandet, officiellt godkänd karantän eller avlivning. Den som är ansvarig för införseln ska informeras om de alternativ som finns – återsändning, avlivning och karantän då det är möjligt. Evira har meddelat en anvisning om saken.

Olaglig införsel från EU-området

Olaglig införsel av djur skapar en väsentlig risk för djursjukdomssituationen i Finland. Vår djursjukdomssituation är för närvarande bra och importkravens viktigaste uppgift är också att förhindra spridning av smittsamma djursjukdomar. En del av djursjukdomarna är zoonoser, vilket innebär att de kan smitta också människor och de utgör därmed en risk för också människornas hälsa.

Importen av djur är olaglig, om inte alla importkrav har uppfyllts. Djurets importör är skyldig att se till att djuret uppfyller importkraven. EU-ländernas importkrav gäller i regel också införsel från Norge, Andorra, Island, Kroatien, Liechtenstein, Monaco, San Marino, Schweiz eller Vatikanen.

Om importkraven inte uppfylls är de alternativ som förutsätts i lagstiftningen följande: återsändning av djuren till ursprungslandet (förutsatt att myndigheterna i ursprungslandet godkänner återsändningen), officiellt godkänd karantän (då det är möjligt) eller avlivning. Den som är ansvarig för införseln ska informeras om de alternativ som finns – återsändning, avlivning och karantän då det är möjligt.

Isolering av djur

Oberoende av vad man gör med djuret (återsändning/avlivning/karantän) ska djuret omedelbart isoleras på grund av djursjukdomsrisken. Den behöriga myndigheten ska fatta beslutet så att djuret isoleras på ett ställe där djuret tillräckligt tryggt kan vänta på fortsatta åtgärder och ingen risk för spridning av djursjukdomar finns. Isoleringsplatsen borde hittas så snabbt som möjligt, enligt Evira helst inom två dagar.

Den behöriga myndigheten borde söka efter och höra sig för om potentiella isoleringsplatser i förväg.

Placering i karantän

Det har inte funnits någon i förväg godkänd av myndigheterna övervakad karantän i Finland, vilket innebär att djuren i praktiken skickats tillbaka eller avlivats. I vissa fall skulle det ändå vara möjligt att använda det tredje alternativet som finns i lagstiftningen, dvs. att placera djuret i en av Evira godkänd, övervakad karantän i Finland.

När man funderar på om djuret är lämpligt för karantän ska man ta i betraktande djurarten, ursprungslandet och sjukdomssituationen i ursprungslandet, samt bevislig dag för införseln till Finland. Vad gäller små djur kan man anse att dagen för införsel är t.ex. ett besök hos veterinären, om djuret har identifierats tillförlitligt då. Vad gäller hästar utgör t.ex. ett identifikationsprotokoll som utfärdats av den som identifierat hästen ett tillförlitligt dokument. Om man inte tillförlitligt kan bevisa dagen för införsel bestäms karantäntiden från och med den dag då myndigheterna har fått vetskap om det olagligt införda djuret.

Olaglig införsel från länder utanför EU-området

I regel tillämpas ovan nämnda anvisningar också för djur som införts olagligt från länder utanför EU i enlighet med aktuella lagstiftningen.

Mer information:

Olaglig införsel av djur från EU-området:
Överinspektör Virva Valle, tfn 040 4893359
Överinspektör Tiina-Mari Aro, tfn 040 489 3322
Överinspektör Miia Kauremaa, tfn 0400 318510

Olaglig införsel av djur från länder utanför EU-området:
Överinspektör Marika Immonen

Ohje laittomasti EU:n alueelta Suomeen maahantuotujen eläinten palauttamisesta, lopettamisesta tai sijoittamisesta karanteeniin (på finska, Evira)

Uppdaterad nationell lagstiftning (Jord- och skogsbruksministeriet)

Uppdaterad EU-lagstiftning (EUR-Lex)

Uppdaterade krav för införsel
EU-medlemsstat, Kroatien, Norge och Schweiz till Finland (Evira)
Införsel utanför EU (Evira)

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Förhöjningarna i förordningen om avgifter och prislistan trädde i kraft 1.1.2012

Livsmedelssäkerhetsverket Evira justerade priserna i förordningen om avgifter och prislistan vid årsskiftet.

Förhöjningarna gjordes på grund av höjningen i den allmänna kostnadsnivån. Det innebär en generell höjning på 3 % i så gott som alla tillsyns- och analysavgifter. Vad tillsynen över främmande ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung och kemiska analyser av foder och gödselmedel beträffar har höjningarna varit större än den generella höjningen.

Vi hoppas att kunderna har lagt märke till de paket för undersökning av djursjukdomar, som vi lanserade för ett år sedan och med vilka vi försökt täcka de mest centrala behoven av undersökningar av sjukdomsfall bland olika djurarter. Dessa undersökningspaket har prissatts så, att de är förmånliga i relation till antalet utförda undersökningar. Undersökningarna som ingår i paketen täcker de viktigaste patogenerna vid olika syndrom i Finland.

Förordningen om avgifter och Eviras prislista (Evira)

Mer information:
Eviras ekonomienheten, tfn 040 776 4509

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Temadagen Aktuellt om smittsamma sjukdomar och läkemedelsdagen 22 - 23.5.2012

Livsmedelssäkerhetsverket Eviras utbildningsdagar för veterinärer ordnas i år den 22–23 maj 2012. Undantagsvis ordnas utbildningen i mötesrummet Kalevi i Eviras verksamhetsställe i Vik. Tanken är att det nu för första gången ska vara möjligt att delta i utbildningen även i Eviras regionala verksamhetsställen via videoförbindelse.

Temat för läkemedelsdagen är i år: ”Varför biter inte antibiotika?”. Temat behandlas ur olika synvinklar. Rätt dosering och kurens längd inverkar på antibiotikans effekt. Alltid räcker det emellertid inte med enbart antibiotika. Ofta behövs det också andra åtgärder. Det är likaså viktigt med förebyggande åtgärder och att sköta om djurens förhållanden. Det gäller i synnerhet smittsamma klövinfektioner. Multiresistenta bakterier börjar vara vardagsmat hos sällskapsdjur även i Finland. ESBL-bildande bakterier konstateras även vid mycket vanliga infektioner hos sällskapsdjur, såsom öroninflammationer eller analkörtelinflammationer. ESBL-bildande bakterier är vanliga särskilt hos fjäderfä, i vissa europeiska länder är prevalensen nästan 100 %. Det finns flera orsaker till detta, men den viktigaste är den omfattande användningen av mikrobläkemedel inom fjäderfäproduktionen. Situationen i Finland är annorlunda. Vår fjäderfäproduktion är ett utmärkt exempel på hur sjukdomsförebyggande åtgärder inverkar på medicineringsbehovet. Under dagen diskuteras även i övrigt användningen av antibiotika i dag och i framtiden.

Programmet för temadagen Aktuellt om smittsamma sjukdomar publiceras senare.

Utbildningsdagarnas program och närmare uppgifter om utbildningsställen samt anmälningsdirektiv publiceras på Eviras webbplats i mars: Evira > Tapahtumat

Anmälan till utbildningen sker via Eviras utbildningstjänst. Utbildningen är avgiftsfri.

Mer information:
Temadagen Aktuellt om smittsamma sjukdomar
Överinspektör Miia Kauremaa, tfn 0400 318 510
Läkemedelsdagen
Överinspektör Henriette Helin-Soilevaara, tfn 040 489 3352

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Fiskhälsodag 28.3.2012 i Helsingfors

Välkomna till Eviras traditionella Fiskhälsodag som detta år arrangeras i Sokos Hotel Presidentti i Helsingfors i samarbete med Finlands Fiskodlarförbund. Fiskhälsodagen är i första hand riktad till representanter för de fiskodlingsanläggningar som omfattas av Eviras fiskhälsotjänst och till veterinärer ute på fältet, men alla andra intresserade är också hjärtligt välkomna.

Under tillställningen behandlas aktuella ämnen som hänför sig till fiskhälsan. Sådana aktuella ämnen är i år fisksjukdomsläget, den nya lagstiftningen om BKD, utmaningarna som odling i anläggningar med cirkulerande vatten för med sig för fiskhälsan, användningen av koppar vid bekämpning av vattenmögel och senaste nytt om bedövning av slaktfisk.

Ett mer detaljerat program och information om de praktiska arrangemangen och hur man anmäler sig finner du på Fiskodlarförbundets webbplats

Mer information:
Specialforskare Pia Vennerström, tfn 050 3544603
Forskare Anna Maria Eriksson-Kallio, tfn 050 4392788

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Läkemedelsförteckningar på Eviras sidor

Läkemedelsförteckningarna och förändringarna i dem finns till påseende på Eviras webbplats:

Läkemedelsförteckningar

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400