Högpatogen aviär influensa i Europa – fjäderfän måste skyddas mot vilda fåglar

Högpatogen aviär influensa H5N8 har konstaterats hos fjäderfän i Tyskland, Holland och Storbritannien. Liknande virus har konstaterats även hos vilda fåglar i Tyskland. Smittan misstänks ha kommit till Europa med vilda flyttfåglar. I Finland är det skäl att ombesörja god biosäkerhet på fjäderfägårdar.

Sjukdomsläge

Högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8 konstaterades första gången i Europa i november 2014 på en tysk kalkongård. Därefter har fall av aviär influensa konstaterats på en ankgård i Storbritannien samt på flera fjäderfägårdar i Holland. Hos fjäderfän har viruset orsakat klara kliniska symtom, t.ex. ökad dödlighet och minskad äggläggning. Bland ankor har symptomen, och särskilt dödligheten, varit lindrigare än bland höns. Fåglarna på alla gårdar som drabbats av smittan har avlivats och bortskaffats och restriktionszoner har upprättats runt gårdarna. I Tyskland har liknande H5N8-virus konstaterats även hos jagade vilda krickor.

Tidigare i år har högpatogen aviär influensa H5N8 konstaterats i Kina, Sydkorea och Japan. Särskilt i Sydkorea har H5N8 orsakat rikligt med sjukdomsutbrott bland fjäderfän. Dessutom har virus konstaterats hos vilda fåglar, både vattenfåglar som hittats döda och friska vattenfåglar. De H5N8-virus som konstaterats i Europa är nära släkt med de virus som konstaterats i Asien. Smittan misstänks ha kommit till Europa med flyttfåglar. Aviär influensa hos vilda vattenfåglar kan vara symtomfri.

Smittskyddet måste ombesörjas

På finländska gårdar måste man ombesörja god biosäkerhet och vid behov effektivisera smittskyddet. Såväl direkta som indirekta kontakter mellan vilda fåglar och fjäderfän måste förhindras. Med hjälp av bra smittskydd hindras även andra sjukdomsalstrare (t.ex. paramyxovirus-1, salmonella) från att sprida sig från vilda fåglar till fjäderfän.

Jord- och skogsbruksministeriets förordning 386/2006 förutsätter att fjäderfäna ska ha tillgång till foder och dricksvatten inomhus eller på sådan annan plats, dit det inte finns risk för att vilda vattenfåglar får tillträde. Fjäderfän som hålls utomhus får inte hållas på betesmark där vilda vattenfåglar iakttas rikligt. Vatten som ges till fjäderfän får inte härröra från ytvatten från sådana ställen där det finns många vattenfåglar, om inte vattnet innan det ges till fjäderfäna har upphettats eller desinficerats.

Misstanke om och uppföljning av aviär influensa

Om symtom som tyder på aviär influensa, ökad dödlighet eller förändringar i produktionen, konstateras hos fjäderfä, ska kommunal- eller länsveterinären underrättas om saken. Minskad vatten- och foderåtgång eller äggproduktion kan vara tecken på influensasmitta. På grund av anmälan ska kommunal- eller länsveterinären bedöma situationen på djurhållningsplatsen och granska fåglarna med tanke på kliniska symtom. Om det inte finns någon annan klar orsak till förändringarna, ska prover tas av fåglarna. Provtagningen överenskoms med länsveterinären och Evira.

Evira önskar få in vilda vatten- och rovfåglar som påträffas sjuka eller döda för undersökning med tanke på aviär influensa. Vilda fåglar sänds hela till Eviras verksamhetsställe i Uleåborg. Evira följer årligen förekomsten av aviär influensa hos både fjäderfän och vilda fåglar. Högpatogen aviär influensa har aldrig konstaterats i Finland.

Människors hälsa

H5N8-influensavirus har aldrig konstaterats hos människor. ECDC har bedömt att virustypen innebär ett mycket litet hot mot människor. Människor som är i direkt kontakt med sjuka djur kan utsättas för risk.

Läs mera:
Aviär influensa
OIE: frågor och svar
Smittskydd på gårdsnivå (ETT)
JSM förordning 386/2006 (D 37)
ECDC

Mer information:
överinspektör Tiia Tuupanen, tfn 040 489 3348
forskare Niina Tammiranta, tfn 040 489 3377

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400