Djurskyddsinspektionerna 2011 inleds på gårdarna

Även i år företas djurskyddsinspektioner på ungefär 700 produktionsgårdar som valts ut slumpmässigt. Motsvarande inspektioner görs i alla medlemsstater i Europeiska unionen. Djurskyddsinspektionerna görs utan förhandsanmälan.

» Läs mera

Djurhållare som håller fjäderfä, duvor och påfåglar skall registrera sig

Djurhållare som håller fjäderfä skall anmäla sig till landsbygdsnäringsmyndigheten i sin egen kommun före utgången av april 2011. Med hjälp av registret främjas sådana åtgärder, med vilka man förhindrar att till exempel aviär influensa och newcastlesjuka sprider sig.

» Läs mera

Ekologiska svin och ekologiskt fjäderfä övergår till hundraprocentigt ekologiskt foder

Undantaget att få använda konventionellt foder vid utfodring av ekologiska svin och ekologiskt fjäderfä upphör 31.12.2011. Från början av år 2012 kan ekologiska husdjur utfodras endast med ekologiskt producerat foder.

» Läs mera

Evira utvecklar sin referenslaboratorieverksamhet

Referenslaboratorieverksamheten hör till Eviras huvudsakliga uppgifter. Målet med verksamheten är att laboratoriernas forskningsresultat ska vara tillförlitliga och jämförbara både nationellt och internationellt.

» Läs mera

Utkast till litteraturöversikten för expertkommentarer

Forskningsenheten för riskvärdering vid Evira har gjort upp en litteraturöversikt som utredning till projektet Detektering av virus och kontrollmetoder i bearbetningsmiljö. Översikten är tills vidare ett utkast som kan kommenteras av experter.

» Läs mera

Antibiotikaresistens och användning av antibiotika på djur följs upp i programmet FINRES-Vet

Rapporten FINRES-Vet 2007–2009, Finnish Veterinary Antimicrobial Resistance Monitoring and Consumption of Antimicrobial Agents, som beskriver antibiotikaresistens och användning av antibiotika på djur, har publicerats. Den är den fjärde i serien och omfattar åren 2007–2009. Programmet FINRES-Vet följer upp konsumtionen av antibiotika som ges till djur och förekomsten av antibiotikaresistens hos bakterier som isolerats från produktionsdjur och sällskapsdjur.

» Läs mera

Riskvärderingsrapporten om konsekvenserna av en mul- och klövsjukeepidemi i Finland är klar

Forskningsenheten för riskvärdering vid Livsmedelssäkerhetsverket Evira har i samarbete med Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT ekonomisk forskning utarbetat en omfattande riskvärderingsrapport om konsekvenserna av mul- och klövsjuka för svin- och nötproduktionen i Finland.

» Läs mera

Kolumnen På bordet i dag

Eviras generaldirektör Jaana Husu-Kallio har börjat skriva kolumnen ”På bordet i dag” på Eviras webbplats.

» Läs mera

Läkemedelsförteckningar på Eviras sidor

Läkemedelsförteckningarna och förändringarna i dem finns till påseende på Eviras webbplats:
Läkemedelsförteckningar


 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
Saparo - uutiskirje eläinlääkäreille
 

Djurskyddsinspektionerna 2011 inleds på gårdarna

Även i år företas djurskyddsinspektioner på ungefär 700 produktionsgårdar som valts ut slumpmässigt. Motsvarande inspektioner görs i alla medlemsstater i Europeiska unionen. Djurskyddsinspektionerna görs utan förhandsanmälan.

Iakttagandet av minimikraven på skydd för produktionsdjur övervakas årligen vid såväl inspektioner av djurens välbefinnande enligt tvärvillkoren som s.k. EU-djurskyddsinspektioner.

Tvärvillkoren är ett antal krav som måste iakttas för att man ska få de flesta jordbruksstöden. I samband med kontrollerna av tvärvillkoren granskas vissa på förhand angivna krav i lagstiftningen. Utöver produktionsdjurens välbefinnande övervakas också flera andra delområden av primärproduktionen vid kontrollerna av tvärvillkoren.

EU-djurskyddsinspektioner kallas i praktiken de inspektioner som Europeiska unionen förpliktar medlemsstaterna att ordna på produktionsdjursgårdar i landet. Vid dessa inspektioner ser man efter att bestämmelserna iakttas i fråga om hela den nationella djurskyddslagstiftningen.

I Finland utförs kontroller av djurens välbefinnande enligt tvärvillkoren på cirka 250 produktionsdjurgårdar i år. På alla lantgårdar där djurens välbefinnande övervakas enligt tvärvillkoren utförs samtidigt också en EU-djurskyddsinspektion. Dessutom utförs enbart EU-djurskyddsinspektion på ytterligare cirka 450 produktionsdjursgårdar.

De gårdar som ska inspekteras väljs ut slumpmässigt
Som föremål för inspektionerna väljs varje år en viss andel av produktionsdjursgårdarna. Ungefär en fjärdedel av gårdarna väljs ut för inspektion genom slumpmässigt urval och resten på basis av vissa riskfaktorer som finns angivna särskilt för varje djurslag. Försummelser som upptäckts vid djurskyddsinspektioner som baserat sig på slumpmässigt urval eller andra djurskyddsinspektioner under tidigare år ökar sannolikheten för att bli inspekterad även kommande år.

Kontrollbesök på gårdarna företas också av andra myndigheter, t.ex. närings-, trafik- och miljöcentralerna, eller av auktoriserade inspektörer. Under besöken övervakas t.ex. att kraven i foderlagstiftningen eller kraven på ekologisk produktion eller stöd för djurens välbefinnande är uppfyllda. EU-djurskyddsinspektioner kan också företas i samband med dessa andra kontrollbesök på gårdarna. Målet är att så få separata kontrollbesök som möjligt ska riktas mot samma gård.

Inspektionerna görs utan förhandsanmälan
Regionförvaltningsverkens länsveterinärer ansvarar för inspektionerna. Inspektionerna utförs i regel på det sätt som gemenskapslagstiftningen förutsätter utan förhandsanmälan. I samband med inspektionerna kontrolleras i detalj om den gällande djurskyddslagstiftningen har iakttagits på gården.

Om försummelser upptäcks under inspektionerna, åläggs djurägaren att rätta till djurens förhållanden inom utsatt tid. I brådskande fall kan myndigheterna också ordna utomstående vård av djuren på platsen eller någon annanstans. Vissa försummelser i anslutning till produktionsdjurens välbefinnande kan leda till följder även i fråga om gårdarnas jordbruksstöd.
Livsmedelssäkerhetsverket Evira följer med hur kontrollerna genomförs och gör varje år upp ett sammandrag av resultaten av djurskyddsinspektionerna i hela landet. Kontrollresultaten rapporteras också till Europeiska kommissionen.

Nya produktionsdjurslag börjar varje år omfattas av den regelbundna kontrollen
EU-djurskyddsinspektioner på gårdarna inleddes i Finland 1998 med inspektioner på kalv- och svingårdar. Inspektionerna har utvidgats varje år till att gälla allt fler produktionsdjurslag, och senaste år omfattade inspektionerna redan åtta olika djurslag.

Inspektionerna 2011 på nöt- och svingårdar, värphönsgårdar, pälsfarmer, ank- och gås- samt får- och getgårdar har redan inletts. Senare i år inleds EU-djurskyddsinspektioner även på broilergårdar. Under kommande år är strävan att utvidga inspektionerna så att de omfattar samtliga produktionsdjur.

Utöver de kontroller som baserar sig på slumpmässigt urval kan på lantgårdar, liksom på andra ställen där djur hålls, djurskyddsinspektioner företas om man misstänker att djur hålls i strid med djurskyddslagstiftningen.

Övervakning av djurskydd (Evira)
Djurskyddslagstiftningen i Finland (jord- och skogsbruksministeriet)

Mera information:
Sektionschef Taina Mikkonen, tfn 040 8308404
Överinspektör Sanna Varjus, tfn 040 4893355

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Djurhållare som håller fjäderfä, duvor och påfåglar skall registrera sig

Djurhållare som håller fjäderfä skall anmäla sig till landsbygdsnäringsmyndigheten i sin egen kommun före utgången av april 2011. Med hjälp av registret främjas sådana åtgärder, med vilka man förhindrar att till exempel aviär influensa och newcastlesjuka sprider sig.

Registret gör det också lättare att utarbeta beredskapsplaner och övervaka och bekämpa sjukdomar som är gemensamma för människor och djur, såsom salmonellos. Jord- och skogsbruksministeriets förordning om identifiering av fjäderfä och vissa andra fåglar trädde i kraft den 1 november 2010.

Med fjäderfä avses alla fågelarter som föds upp eller hålls i fångenskap för produktion av kött, konsumtionsägg eller andra produkter, dvs. höns (gödkycklingar, värphöns och prydnadshöns), kalkoner, gäss, ankor, vaktlar, pärlhöns och strutsar. Även vildfåglar i hägn, såsom fasaner, änder, orrar, tjädrar och järpar är fjäderfä.

Antalet fåglar har ingen betydelse utan också den som äger endast en fågel skall enligt förordningen registrera sig. Någon registreringsavgift debiteras inte.

Värphönshållare som redan är införda i registret behöver inte anmäla sig på nytt. De skall ändå kontrollera att uppgifterna i registret är uppdaterade och vid behov korrigera och/eller komplettera uppgifterna. Som korrigeringsblanketter används samma blanketter som vid registrering.

Mer om detta ämne:
Lagen om ett system för identifiering av djur 238/2010 (Finlex)
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om identifiering av fjäderfä och vissa andra fåglar 867/2010 (Finlex)

Mera information:
Överinspektör Matleena Haapa, tfn 040 489 3350

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Ekologiska svin och ekologiskt fjäderfä övergår till hundraprocentigt ekologiskt foder

Undantaget att få använda konventionellt foder vid utfodring av ekologiska svin och ekologiskt fjäderfä upphör 31.12.2011. Från början av år 2012 kan ekologiska husdjur utfodras endast med ekologiskt producerat foder.

Undantaget som gällt utfodring av enmagade djur med konventionellt foder upphör 31.12.2011. Från början av år 2012 skall allt foder som härstammar från jordbruk vara ekologiskt producerat. För idisslarnas del har allt foder varit ekologiskt allt sedan början av år 2009. Utöver ekologiskt foder kan man på vissa villkor också använda foder som producerats på gårdar som ställer om till ekologisk produktion.

I särskilda nödsituationer kan man få undantagstillstånd att använda konventionellt producerat foder. Sådana nödsituationer kan till exempel uppstå då skörden förstörs på grund av exceptionella väderförhållanden, smittsam sjukdom eller brand. Undantagstillståndet beviljas av Livsmedelssäkerhetsverket Evira.

Ännu detta år ut kan man använda högst fem procent konventionellt producerat foder vid utfodring av ekologiska svin och ekologiskt fjäderfä. Andelen räknas av torrsubstansen för fodret som härstammar från jordbruket. Andelen konventionellt foder av det dagliga foderintaget får inte överskrida 25 procent.

Läs mera:
Evira > Sakenheter > Ekologisk produktion > Djur


Mera information:
Överinspektör Merja Manninen, tfn 040 849 8325
Överinspektör Beata Meinander, tfn 0400 571 033

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Evira utvecklar sin referenslaboratorieverksamhet

Referenslaboratorieverksamheten hör till Eviras huvudsakliga uppgifter. Målet med verksamheten är att laboratoriernas forskningsresultat ska vara tillförlitliga och jämförbara både nationellt och internationellt.

Evira är ett nationellt referenslaboratorium inom alla sina forskningsområden: analytik av mikrobiologisk och kemisk livsmedels- och fodersäkerhet, diagnostik av djursjukdomar och växtanalytik.

Evira förbättrar sin referenslaboratorieverksamhet
Ett planmässigt utvecklingsarbete startades 2010. En central utgångspunkt för utvecklingsarbetet är att beakta behoven hos kunderna dvs. laboratorier godkända av Evira.

År 2010 började Evira redigera ett elektroniskt nyhetsbrev för referenslaboratorieverksamheten. Målet är att ge ut nyhetsbrevet fyra gånger om året. Brevet skickas till laboratorier godkända av Evira
Evira > Presentation > Verksamhet > Laboratorieverksamhet > Laboratorier godkända av Evira

och det kan läsas på svenska under
Evira > Presentation> Verksamhet > Laboratorioeverksamhet > Referenslaboratorieverksamhet > Aktuellt

I förteckningen över rekommendabla metoder kommer även andra metoder för livsmedels-, foder- och gödselforskning att inkluderas än de som bestäms i lagstiftningen. Företeckningen kan läsas på finska under
Evira > Esittely > Toiminta > Laboratoriotoiminta > Vertailulaboratoriotoiminta >
Ohjeita laboratorioille

Evira förbättrar sin service till laboratorierna
Servicen förbättras genom att förenhetliga godkännandeförfarandena för laboratorier som verkar inom olika forskningsområden (livsmedel, växthälsa, gödsel och foder).

På hösten ordnas de traditionella laboratoriedagarna, där en kundenkät för att förbättra tjänsterna genomförs.

Evira önskar att laboratorierna framför sina önskemål om att förbättra verksamheten direkt till Eviras kontaktpersoner
Evira > Esittely > Toiminta > Laboratoriotoiminta > Vertailulaboratoriotoiminta > Yhteystiedot
eller per e-post till laboratoriot@evira.fi.

Ett mål på lång sikt är att grunda ett interaktivt forum (extranet), där Eviras referenslaboratoriekunder får och kan förmedla information som utvecklar verksamheten. Information till laboratorierna samt en presentation om referenslaboratorieverksamheten hittar du under
Evira > Presentation > Verksamhet > Laboratorieverksamhet > Referenslaboratorieverksamhet

Mera information:
Professor, avdelningsdirektör Tuula Honkanen-Buzalski, tfn 050 382 7996
Professor, enhetsdirektör Sinikka Pelkonen, tfn 0400 287 061

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Utkast till litteraturöversikten för expertkommentarer

Forskningsenheten för riskvärdering vid Evira har gjort upp en litteraturöversikt som utredning till projektet Detektering av virus och kontrollmetoder i bearbetningsmiljö. Översikten är tills vidare ett utkast som kan kommenteras av experter.

Undersökningen som finansieras av Tekes är ett samprojekt mellan Evira, Statens tekniska forskningscentral, Institutionen för livsmedels- och miljövetenskaper vid Helsingfors universitet och livsmedelsföretag. Litteraturöversikten är en förstudie som anknyter till projektet Detektering av virus och kontrollmetoder i bearbetningsmiljö. Syftet med litteraturöversikten är att reda ut faktorer som inverkar på spridningen av virus, i synnerhet norovirus.

Läs mera (Evira)

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Antibiotikaresistens och användning av antibiotika på djur följs upp i programmet FINRES-Vet

Rapporten FINRES-Vet 2007–2009, Finnish Veterinary Antimicrobial Resistance Monitoring and Consumption of Antimicrobial Agents, som beskriver antibiotikaresistens och användning av antibiotika på djur, har publicerats. Den är den fjärde i serien och omfattar åren 2007–2009. Programmet FINRES-Vet följer upp konsumtionen av antibiotika som ges till djur och förekomsten av antibiotikaresistens hos bakterier som isolerats från produktionsdjur och sällskapsdjur.

Fram till år 2003 sjönk konsumtionen av mikrobläkemedel för djur, men ökade mellan åren 2004 och 2008. Trenden svängde igen år 2009. Mest användes G-penicillin och näst mest kombinationen sulfa och trimethoprim.

Resistensläget hos bakterier som isolerats från djur och animaliska livsmedel hölls i allmänhet på en bra nivå även under denna rapporteringsperiod. Detta är en följd av den internationellt sett mycket goda sjukdomsläget hos djuren och den kontrollerade användningen av mikrobläkemedel. Den ökade användningen av mikrobläkemedel är direkt förknippad med förekomsten av resistenta bakteriestammar. Därför är det i djurskötseln allt viktigare att följa de rekommendationer för användningen av mikrobläkemedel som getts i Finland.

Zoonotiska sjukdomsalstrare (salmonella och campylobakterier) konstaterades vara något resistenta. E.coli-stammar som isolerats från tarminfektioner hos svin uppvisade alltjämt resistens mot flera antibiotika. Multiresistens förekom i växande omfattning även hos Staphylococcus pseudintermedius-stammar som isolerats från infektioner hos hundar. Ett nytt avsnitt i rapporten är en översikt över förekomsten av bakterien Staphylococcus aureus (MRSA), som är resistent mot meticillin, hos sällskapsdjur och svin.

Programmet FINRES-Vet samordnas av Livsmedelssäkerhetsverket Evira i samarbete med Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet FIMEA.

Läs rapporten FINRES-Vet 2007–2009 (Evira)

Antibiotikaresistens är årets tema på World Health Organization WHO.

Mera information:
Specialforskare Lasse Nuotio, Evira, resistensforskning, tfn 040 489 3443

Veterinär Katariina Kivilahti-Mäntylä, FIMEA, användning av mikrobläkemedel på djur, tfn (09) 47334285

Professor Tuula Honkanen-Buzalski, programmet FINRES-Vet, Evira, chef för forsknings- och analytikavdelningen, tfn 050 382 7996

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Riskvärderingsrapporten om konsekvenserna av en mul- och klövsjukeepidemi i Finland är klar

Forskningsenheten för riskvärdering vid Livsmedelssäkerhetsverket Evira har i samarbete med Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT ekonomisk forskning utarbetat en omfattande riskvärderingsrapport om konsekvenserna av mul- och klövsjuka för svin- och nötproduktionen i Finland.

Mul- och klövsjuka är en sjukdom hos klövdjur som under de senaste årtiondena har orsakat stora epidemier även i vissa europeiska länder. Mul- och klövsjuka har inte påträffats i Finland efter 1959. Inom projektet undersökte man med hjälp av simulationsmodeller konsekvenserna av mul- och klövsjuka i Finland, som en sådan epidemi skulle komma hit. Syftet med undersökningen var att undersöka hur omfattande och långvarig epidemin skulle bli, dess ekonomiska konsekvenser för husdjursproduktionen i Finland samt effekten av nödvaccinering i en eventuell epidemisituation.

De centrala resultaten är att epidemin skulle bli relativt liten och kortvarig jämfört med t.ex. epidemierna i Storbritannien. Om en finsk svin- eller nötgård skulle drabbas av mul- och klövsjuka skulle sjukdomen vanligtvis sprida sig till fyra gårdar och spridningen skulle ha upphört fem veckor efter den första smittan. I en tredjedel av simulationerna skulle sjukdomen inte spridas vidare från den första gården. Även en eventuellt större epidemi skulle bli relativt liten och kortvarig. I värsta fall skulle mul- och klövsjukeviruset sprida sig till 29 gårdar innan sjukdomen skulle ha utrotats.

Om man iakttar de metoder för sjukdomskontroll som EU bestämt om skulle nödvaccinering inte vara en beaktansvärd sjukdomsbekämpningsmetod i Finland. En epidemi kunde medföra betydande ekonomiska förluster framför allt för primärproduktionen och livsmedelsexporten kunde störas i flera månader. Ett sjukdomsutbrott som är begränsat till en gård skulle förorsaka samhällsekonomiska förluster på i medeltal knappt 23 miljoner euro. I värsta fall skulle förlusterna till följd av en epidemi stiga till i medeltal över 38 miljoner euro.

Riskvärderingsrapporten på engelska med sammandrag på finska finns bakom denna länk:
The spread of Foot-and-mouth disease (FMD) within Finland and emergency vaccination in case of an epidemic outbreak (Evira)

Mera information:
Specialforskare Tapani Lyytikäinen, tfn 020 77 24021

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Kolumnen På bordet i dag

Eviras generaldirektör Jaana Husu-Kallio har börjat skriva kolumnen ”På bordet i dag” på Eviras webbplats.

I sina kolumner tar generaldirektör Husu-Kallio upp till diskussion frågor och ämnen från hela Eviras breda verksamhetsfält och kommer också med sina kommentarer och funderingar kring samma frågor.

Kolumnen På bordet i dag publiceras med cirka två veckors intervall. Kolumnerna publiceras också på svenska och engelska.

Du kan prenumerera på kolumnen och få den sänd till din egen e-post. Via webbplatsen kan du också lätt dela med dig av kolumnen såväl via e-post som i olika sociala nätverk.

Kolumnerna publiceras på webbplatsen Evira.fi:
Evira > Kontakt > Mediatjänsten > Kolumnen på bordet i dag

Mer information om hur du prenumererar på kolumnen ger:
Webbchefredaktör Sirpa Lotsari, tfn 050 562 3846

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Läkemedelsförteckningar på Eviras sidor

Läkemedelsförteckningarna och förändringarna i dem finns till påseende på Eviras webbplats:

Läkemedelsförteckningar

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400