Högpatogen aviär influensa i Europa – fjäderfän måste skyddas mot vilda fåglar

Högpatogen aviär influensa H5N8 har konstaterats hos fjäderfän i Tyskland, Holland och Storbritannien. Liknande virus har konstaterats även hos vilda fåglar i Tyskland. Smittan misstänks ha kommit till Europa med vilda flyttfåglar. I Finland är det skäl att ombesörja god biosäkerhet på fjäderfägårdar.

» Läs mera

Ny förordning om sällskapsdjur medför ändringar i passet för sällskapsdjur och vid förflyttning av hundar, katter och illrar mellan EU-länder. Fortsättning.

I oktober månads Saparo lovades en fortsättningsdel om de ändringar som EU:s nya förordning om sällskapsdjur medför.

» Läs mera

Olaglig införsel av hobbyfjäderfän utgör ett hot mot näringen

Det blir allt populärare att hålla hobbyfjäderfän. Veterinären måste informera om de risker och krav som hänför sig till införsel samt berätta om dem för dem som planerar införsel. Ofta är amatörer inte medvetna om de villkor som ställs för införsel av fjäderfän eller så är de inte motiverade att följa dem.

» Läs mera

Evira ändrar metod för undersökning av parvovirusantikroppar hos svin

Forskningsenheten för djursjukdomsvirologi övergår helt och hållet från hemagglutination-inhibition (HI) metoden till ELISA-metoden för att bestämma parvovirusantikroppar i både blodprover av svin och prover av foster.

» Läs mera

Nya regler för sperma från hästdjur som insamlas och används i hemlandet

Den nya djursjukdomslagen (441/2013) som träder i kraft i början av 2014 förutsätter att alla insamlingsstationer för sperma (hingststationer), där man samlar in sperma från hästdjur, är godkända av regionförvaltningsverken.

» Läs mera

EFSA har publicerat ett utlåtande om PED

Porcine epidemic diarrhoea (PED) är en tarmsjukdom hos svin. Den har aldrig påträffats i Finland. Enligt den veterinärmedicinska lagstiftningen är PED en anmälningspliktig djursjukdom (anmälan senast följande vardag). PED väcker för närvarande intresse ute i världen.

» Läs mera

Bekämpningsprogrammet mot bakteriell njurinflammation hos fisk slopas

Jord- och skogsbruksministeriet har ändrat lagstiftningen om bakteriell njurinflammation hos fisk (nedan BKD) så att det nationella bekämpningsprogrammet mot BKD slopas och man övergår till tillsyn inom ramen för den frivilliga hälsoövervakningen.

» Läs mera

Kloramfenikol får inte ges produktionsdjur – inte ens som ögonmedicin

För vissa läkemedelssubstanser går det inte att ange den maximala mängd restsubstanser som tillåts i livsmedel av animaliskt ursprung (MRL-värde). Av denna orsak är det förbjudet att använda dem för produktionsdjur. Kloramfenikol är en sådan substans.

» Läs mera

Lagen om medicinsk behandling av djur reviderades – utbildning ordnas även 13.1.2015

Evira ordnar ytterligare en kurs om den nya lagstiftningen om medicinsk behandling av djur för veterinärer 13.1.2015 kl. 9.00–12.00.

» Läs mera

Export av djur och djurprodukter till länder utanför EU kräver registrering

Från början av år 2015 får endast registrerade exportörer exportera levande djur och djurprodukter från Finland till länder utanför EU. Det nya exportörsregistret handlas av Livsmedelssäkerhetsverket Evira.

» Läs mera

Ändringar i Eviras forskningsutbud

Evira avslutar Tritrichomonas-undersökning av avföring i början av 2015.

» Läs mera

Ändring av förteckningen över anmälningspliktiga djursjukdomar

Jord- och skogsbruksministeriets förordning 1010/2013 har ändrats så att som anmälningspliktiga djursjukdomar har angetts 17 djursjukdomar som inte förekommer i Finland samt infektion med Mycoplasma synoviae, mot vilken antikroppar konstateras tillfälligt.

» Läs mera

Ny lagstiftning

» Läs mera

Läkemedelsförteckningar

Läkemedelsförteckningarna och förändringarna i dem finns till påseende på Eviras webbplats.


 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
Saparo - uutiskirje eläinlääkäreille
 

Högpatogen aviär influensa i Europa – fjäderfän måste skyddas mot vilda fåglar

Högpatogen aviär influensa H5N8 har konstaterats hos fjäderfän i Tyskland, Holland och Storbritannien. Liknande virus har konstaterats även hos vilda fåglar i Tyskland. Smittan misstänks ha kommit till Europa med vilda flyttfåglar. I Finland är det skäl att ombesörja god biosäkerhet på fjäderfägårdar.

Sjukdomsläge

Högpatogen aviär influensa av subtyp H5N8 konstaterades första gången i Europa i november 2014 på en tysk kalkongård. Därefter har fall av aviär influensa konstaterats på en ankgård i Storbritannien samt på flera fjäderfägårdar i Holland. Hos fjäderfän har viruset orsakat klara kliniska symtom, t.ex. ökad dödlighet och minskad äggläggning. Bland ankor har symptomen, och särskilt dödligheten, varit lindrigare än bland höns. Fåglarna på alla gårdar som drabbats av smittan har avlivats och bortskaffats och restriktionszoner har upprättats runt gårdarna. I Tyskland har liknande H5N8-virus konstaterats även hos jagade vilda krickor.

Tidigare i år har högpatogen aviär influensa H5N8 konstaterats i Kina, Sydkorea och Japan. Särskilt i Sydkorea har H5N8 orsakat rikligt med sjukdomsutbrott bland fjäderfän. Dessutom har virus konstaterats hos vilda fåglar, både vattenfåglar som hittats döda och friska vattenfåglar. De H5N8-virus som konstaterats i Europa är nära släkt med de virus som konstaterats i Asien. Smittan misstänks ha kommit till Europa med flyttfåglar. Aviär influensa hos vilda vattenfåglar kan vara symtomfri.

Smittskyddet måste ombesörjas

På finländska gårdar måste man ombesörja god biosäkerhet och vid behov effektivisera smittskyddet. Såväl direkta som indirekta kontakter mellan vilda fåglar och fjäderfän måste förhindras. Med hjälp av bra smittskydd hindras även andra sjukdomsalstrare (t.ex. paramyxovirus-1, salmonella) från att sprida sig från vilda fåglar till fjäderfän.

Jord- och skogsbruksministeriets förordning 386/2006 förutsätter att fjäderfäna ska ha tillgång till foder och dricksvatten inomhus eller på sådan annan plats, dit det inte finns risk för att vilda vattenfåglar får tillträde. Fjäderfän som hålls utomhus får inte hållas på betesmark där vilda vattenfåglar iakttas rikligt. Vatten som ges till fjäderfän får inte härröra från ytvatten från sådana ställen där det finns många vattenfåglar, om inte vattnet innan det ges till fjäderfäna har upphettats eller desinficerats.

Misstanke om och uppföljning av aviär influensa

Om symtom som tyder på aviär influensa, ökad dödlighet eller förändringar i produktionen, konstateras hos fjäderfä, ska kommunal- eller länsveterinären underrättas om saken. Minskad vatten- och foderåtgång eller äggproduktion kan vara tecken på influensasmitta. På grund av anmälan ska kommunal- eller länsveterinären bedöma situationen på djurhållningsplatsen och granska fåglarna med tanke på kliniska symtom. Om det inte finns någon annan klar orsak till förändringarna, ska prover tas av fåglarna. Provtagningen överenskoms med länsveterinären och Evira.

Evira önskar få in vilda vatten- och rovfåglar som påträffas sjuka eller döda för undersökning med tanke på aviär influensa. Vilda fåglar sänds hela till Eviras verksamhetsställe i Uleåborg. Evira följer årligen förekomsten av aviär influensa hos både fjäderfän och vilda fåglar. Högpatogen aviär influensa har aldrig konstaterats i Finland.

Människors hälsa

H5N8-influensavirus har aldrig konstaterats hos människor. ECDC har bedömt att virustypen innebär ett mycket litet hot mot människor. Människor som är i direkt kontakt med sjuka djur kan utsättas för risk.

Läs mera:
Aviär influensa
OIE: frågor och svar
Smittskydd på gårdsnivå (ETT)
JSM förordning 386/2006 (D 37)
ECDC

Mer information:
överinspektör Tiia Tuupanen, tfn 040 489 3348
forskare Niina Tammiranta, tfn 040 489 3377

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Ny förordning om sällskapsdjur medför ändringar i passet för sällskapsdjur och vid förflyttning av hundar, katter och illrar mellan EU-länder. Fortsättning.

I oktober månads Saparo lovades en fortsättningsdel om de ändringar som EU:s nya förordning om sällskapsdjur medför.

Vid förflyttning av sällskapsdjur mellan EU-länder ska vissa djurhälsovillkor tillämpas. Dessa villkor tillämpas i nuläget i enlighet med den gällande så kallade förordningen om sällskapsdjur (Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 998/2003). Denna förordning har upphävts och ersätts av en ny förordning om sällskapsdjur (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 576/2013) och den nya förordningen tillämpas från och med 29.12.2014 i alla EU-medlemsstater. I och med förordningen ändras bestämmelserna om resande hundar, katter och illrar. De största ändringarna gäller rabiesvaccination av valpar, passet för sällskapsdjur, tidpunkten för klinisk undersökning och en ny blankettmodell för ägarens förklaring.

Definitioner

I förordningen finns helt nya definitioner och dessutom har tidigare definitioner preciserats. Syftet med förflyttning av hundar, katter och illrar utan kommersiellt syfte får inte vara försäljning eller ägarbyte. Med sällskapsdjur avses ett djur som åtföljer sin ägare eller en auktoriserad person som ansvarar för djuret under hela transporten. Med godkänd veterinär avses i förordningen en veterinär som av den behöriga myndigheten beviljats godkännande att genomföra de uppgifter som avses i förordningen, och med officiell veterinär vilken veterinär som helst som utnämnts av den behöriga myndigheten.

Undantag angående rabiesvaccination av valpar

Åldern för ej vaccinerade hundvalpar, kattungar och illervalpar har preciserats så att valparna nu ska vara under 12 veckor gamla. Ägaren eller den auktoriserade personen ska ha med sig en undertecknad förklaring om att sällskapsdjuret alltifrån födseln fram till tidpunkten för förflyttningen inte har haft kontakt med viltlevande djur av arter som är mottagliga för rabies. Förklaringen kan undertecknas av ägaren eller den auktoriserade personen. Den nya blankettmodellen för detta finns i Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 577/2013. Om valparna är med sin moder, som de fortfarande är beroende av, bör det pass som åtföljer modern visa att modern fått rabiesvaccination innan valparna fötts. Ej vaccinerade under 12 veckor gamla valpar kan förflyttas till Finland från alla EU-länder.

En valp som är under 12 veckor gammal får inte vaccineras utan valpen ska vara minst 12 veckor gammal på vaccinationsdagen. Många vaccintillverkare rekommenderar ändå att unga valpar inte vaccineras. I den nya förordningen om sällskapsdjur ges möjlighet att förflytta valpar som vaccinerats men ännu inte har immunförsvar. Således är det tillåtet att till Finland förflytta 12-16 veckor gamla vaccinerade valpar utan att väntetiden på 21 dagar efter vaccinationen uppfyllts. Också vid dessa förflyttningar ska ägaren eller den auktoriserade personen ha med sig en undertecknad förklaring om att sällskapsdjuret alltifrån födseln fram till tidpunkten för förflyttningen inte har haft kontakt med viltlevande djur av arter som är mottagliga för rabies.

Man bör beakta att dessa undantag angående rabiesvaccination inte gäller Norge, Schweiz eller övriga tredjeland.

Pass för sällskapsdjur

Förlagan och kompletterande krav för det nya passet fastställs i Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 577/2013. För veterinärernas del blir det ändringar i hur de ska fylla i passet och en ny skyldighet att bokföra beviljade pass. Veterinärerna bör förvara uppgifter om passets nummer, elektroniskt chip samt djuret och ägaren i minst fem år. Pass av gammal form, det vill säga pass som beviljats före 29.12.2014, är i kraft under djurets livstid. Pass får inte heller i fortsättningen beviljas andra djur än hundar, katter och illrar.

I början av passet finns nya sidor med anvisningar om ifyllande av passet. Ägarens underskrift måste finnas i passet. Veterinären ska alltid avläsa djurets elektroniska chip innan pass beviljas och då nya uppgifter förs in i passet. I passet finns både datum för märkning med och avläsning av det elektroniska chipet och istället för elektroniskt chip används ordet transponder. Datum för avläsning av elektroniskt chip är relevant till exempel då djuret redan från förr har ett chip, men passet skrivs senare. Har djuret en tatuering ska dess placering och avläsningsdatum skrivas in.

Det finns en ny IV del om utfärdande av passet. Denna del får endast fyllas i av en veterinär och där ska finnas uppgifter om veterinären, datum för utfärdandet och till sist veterinärens underskrift och stämpel. En veterinär får utfärda passet först då delarna I-IV med uppgifter om ägaren, beskrivning av djuret, märkning av djuret och utfärdande fyllts i.

I fråga om rabiesvaccination ska veterinären förutom vaccinationsdatum också föra in från och med vilket datum och till och med vilket datum vaccinet är giltigt. Stämpel används inte längre utan veterinären fyller i sina kontaktuppgifter med underskrift. Samma gäller för klinisk undersökning, då veterinären också fyller i sina kontaktuppgifter med underskrift. Endast i fråga om behandling mot echinococcus får veterinären använda sin stämpel.

Till passet har fogats nya säkerhetsdetaljer för att hindra missbruk av passet. Efter det att uppgifterna om märkning av djuret har förts in (del III) i passet ska sidan förseglas med hjälp av en transparent självhäftande film. Om uppgifterna på en av sidorna i passet utgörs av ett klistermärke ska det förseglas med hjälp av en transparent självhäftande film i de fall då klistermärket inte förstörs av sig själv när det avlägsnas. Den självhäftande film som behövs finns med i passet.

För sådana länder där man tillämpar samma bestämmelser och förfarande som i medlemsländerna har det utformats en lite annorlunda förlaga, särskilt vad gäller pärmen. Länder som får använda detta pass är Andorra, Schweiz, Färöarna, Gibraltar, Grönland, Island, Liechtenstein, Monaco, Norge, San Marino och Vatikanstaten.

Vi har fått information om att Frankrike och Rumänien redan under denna höst tagit i bruk det nya passet. I Finland kan det nya passet beställas åtminstone från Fennovet och avsikten är att nya pass ska skickas till veterinärerna under veckorna 51-52. Det lönar sig att varna sällskapsdjursägare för att det mellan julen och årsskiftet kan vara svårt att få tag på ett nytt pass hos en veterinär. Det nya passet tas i bruk 29.12.2014 och efter det datumet beviljas endast förnyade pass. Det finns ingen övergångstid. Pass av nuvarande form beviljas till 28.12.

Tidpunkten för klinisk undersökning

Tidsgränsen för klinisk undersökning har förlängts så att undersökningen får utföras högst 48 timmar innan resan påbörjas. Stämpel används inte längre i fråga om klinisk undersökning, utan veterinären fyller i sina kontaktuppgifter med underskrift i passet.

Maximiantal djur

Det högsta antalet hundar, katter eller illrar som får åtfölja ägaren eller en auktoriserad person är fem, annars betraktas det som en förflyttning med kommersiellt syfte. Det högsta antalet får överstiga fem, om vissa villkor är uppfyllda. Resans syfte ska då vara deltagande i tävlingar, utställningar eller idrottsevenemang eller träning inför sådana evenemang. Ägaren ska ha med sig skriftligt bevis på evenemanget och djuren ska vara äldre än sex månader. En officiell veterinär behöver inte längre bevilja hälsointyg inom TRACES-systemet för sådana förflyttningar av djur. Däremot ska hälsointyg upprättas inom TRACES-systemet för förflyttningar med kommersiellt syfte.

Undantag i händelse av katastrof/krig

En medlemsstat får tillåta direkt införsel till sitt territorium av ett djur som inte uppfyller kraven exempelvis i händelse av en plötslig naturkatastrof, politiska oroligheter eller någon annan typ av force majeure som rör ägaren. Detta förutsätter att ägaren har begärt tillstånd i förväg och att medlemsstaten beviljat det. Efter ankomsten placeras djuret i isolering under officiell tillsyn tills djuret uppfyller kraven, dock inte längre än sex månader. Transitering genom en annan medlemsstat förutsätter att transitmedlemsstaten dessförinnan har lämnat bestämmelsemedlemsstaten sitt samtycke till detta.

Stickprovskontroller på gränsen

En medlemsstats behöriga myndigheter, som i Finland är regionförvaltningsverket, ska utföra kontroller av handlingar och identitetsmärkningar på gränserna mellan medlemsstaterna. Ägaren är då skyldig att på begäran visa upp de handlingar som krävs samt djuret. Kontrolltätheten anges inte i förordningen.

Djur som reser utan ägare och femdagarsregeln

Medan ett sällskapsdjur förflyttas är det inte alltid möjligt för djuret att hela tiden befinna sig i omedelbar närhet av ägaren eller den auktoriserade personen. En förflyttning ska anses vara utan kommersiellt syfte om den äger rum högst fem dagar före eller efter ägarens förflyttning, eller äger rum på en annan fysisk plats än den där ägaren befinner sig. Detta ska bevisas med handlingar, t.ex. flygbiljettens pärmar eller fraktsedel och orsakerna ska motiveras.

Mer information:
överinspektör Virva Valle, tfn 040 489 3359 (krav på införsel och utförsel av hundar, katter och illrar till och från EU-länder)
Rådgivningstelefon för införsel och utförsel av sällskapsdjur (EU-länder, Norge, Schweiz): 029 530 0401 (mån.-ons. kl. 9–11), ehyt@evira.fi

Läs mera:
Förordningen om sällskapsdjur

Genomförandeförordningen med förlaga till passet
Krav på införsel av sällskapsdjur på Eviras webbplats

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Olaglig införsel av hobbyfjäderfän utgör ett hot mot näringen

Det blir allt populärare att hålla hobbyfjäderfän. Veterinären måste informera om de risker och krav som hänför sig till införsel samt berätta om dem för dem som planerar införsel. Ofta är amatörer inte medvetna om de villkor som ställs för införsel av fjäderfän eller så är de inte motiverade att följa dem.

Fjäderfän som införts olagligt kan ha t.ex. Newcastlesjuka, salmonella, aviär influensa, som kan smitta även fjäderfän som hålls som produktionsdjur samt andra djur och en del sjukdomar kan även smitta människor.

Exempelvis Newcastlesjuka är en av de allvarligaste smittsamma sjukdomar som förekommer hos fjäderfän och kan i värsta fall äventyra den finländska fjäderfäproduktionen i stor utsträckning. Om Newcastlesjukan når Finland innebär det kostnader i miljonklassen.

Sjukdomsläget hos finländska fjäderfän har försämrats oroväckande de allra senaste åren. Med olaglig införsel har sannolikt två virussjukdomar som orsakar symptom i andningsvägarna hos höns redan spridit sig till vårt land, infektiös bronkit (IB) och infektiös laryngotrakeit (ILT). I år har dessutom Gumborosjuka orsakat dödlighet hos kycklingar i äggproduktionskedjan.

I samband med köp av djur bör det kontrolleras att dokumenten som gäller dem är i ordning.

Om du misstänker olaglig införsel, gör anmälan till kommunal- eller länsveterinären.

Läs mera:
Anvisningar för införsel av hobbyfjäderfän från EU:s medlemsstater


Mer information:
överinspektör Jaana Vuolle, tfn 040 489 3322 (införsel- och utförselkrav på fjäderfän som gäller EU-länder)

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Evira ändrar metod för undersökning av parvovirusantikroppar hos svin

Forskningsenheten för djursjukdomsvirologi övergår helt och hållet från hemagglutination-inhibition (HI) metoden till ELISA-metoden för att bestämma parvovirusantikroppar i både blodprover av svin och prover av foster.

Genom undersökningen får man reda på om det finns parvovirusantikroppar i proverna eller inte; antikroppar kan ha utvecklats till följd av antingen vaccination eller en naturlig infektion.

Genom parvovirusantikroppsundersökning kan man ta reda på om gårdens gyltor och suggor har skydd mot parvovirussmitta under dräktigheten. Numera används parvovirusvaccin allmänt på grisproduktionsgårdar. Antikroppar som konstateras i blodprover har ofta utvecklats till följd av vaccination. Skyddet kan även utvecklas eller stärkas av parvovirus som eventuellt cirkulerar bland gårdens svin till följd av naturlig infektion.

Skydd mot parvovirussmitta är en sak av ekonomisk betydelse för grisproduktionsgårdar, och förekomsten av skydd kan verifieras med hjälp av antikroppsundersökning. Om inga parvovirusantikroppar alls konstateras i de blodprover som tagits på gården eller om antikroppar konstateras hos endast en liten del av de undersökta djuren, föranleder resultatet behov av tilläggsutredning på gården. Om proverna är från svin som vaccinerats mot parvovirussmitta, borde man på gården reda ut sånt som har att göra med vaccinationstekniken och vaccinationstidpunkten samt hanteringen och förvaringen av vacciner. Om en gård av någon orsak inte vaccinerar sina suggor, visar avsaknaden av antikroppar att alla djur på gården inte har skydd mot parvovirussmitta.

Eftersom parvovirussmitta är så allmänt förekommande förutsätts det i praktiken för att man ska kunna påvisa att parvovirus har orsakat fertilitetsstörningar att parvovirussmitta konstateras i undersökta prover av foster. Om man vid undersökning av orsaken till kastning konstaterar parvovirusantikroppar hos svinfoster, berättar det alltid att fostret drabbats av parvovirusinfektion i livmodern. Det andra alternativet är att påvisa parvovirus i fosterprover.

Läs mera:
Undersökningar för att utreda orsaken till kastning

Mer information:
specialforskare Taina Laine, tfn 050 373 6614
specialforskare Laura London, tfn 050 570 2916

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Nya regler för sperma från hästdjur som insamlas och används i hemlandet

Den nya djursjukdomslagen (441/2013) som träder i kraft i början av 2014 förutsätter att alla insamlingsstationer för sperma (hingststationer), där man samlar in sperma från hästdjur, är godkända av regionförvaltningsverken.

Tidigare förutsattes myndighetsgodkännande endast av sådana stationer där sperma samlades in för överföring från Finland till andra EU-stater. Sperma som överförs till andra EU-stater ska fortfarande uppfylla kraven enligt EU:s lagstiftning (dir. 92/65/EEG) och därom föreskrivs särskilt genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet (1034/2013). Djursjukdomslagen möjliggör lindrigare regler än EU:s lagstiftning för sådana hingststationer där sperma som ska användas endast i Finland samlas in.

Under avelsperioden 2014 fanns det 7 hingststationer i Finland som uppfyllde kraven för godkännande för handel på EU:s inre marknad. Förutom dessa hingststationer fanns det cirka 70 hingststationer vilkas verksamhet borde godkännas av regionförvaltningsverket före nästa års avelsperiod, om de vill fortsätta sin verksamhet 2015. De krav som ställs på verksamheten ingår i jord- och skogsbruksministeriets förordning 780/2014, som trädde i kraft 1.10.2014. Regionförvaltningsverket ska inspektera hingststationen innan den godkänns. En förutsättning för att en hingststation ska godkännas är att det har utsetts en stationsveterinär för stationen som svarar för att de krav som ställts på hingststationen iakttas. De hingstar från vilka sperma samlas in ska före avelsperiodens början undersökas med tanke på två djursjukdomar – smittsam livmoderinflammation hos hästar och virusarterit.

Resultatet av undersökningen med tanke på smittsam livmoderinflammation hos hästar (CEM) ska vara negativt. Mer information om CEM finns på Eviras webbplats.

I fråga om virusarterit räcker det att hästen har undersökts med tanke på sjukdomen. Virusarterit kan inte konstateras utifrån klinisk undersökning, så även här förutsätts ett undersökningsresultat från laboratorium. Resultatet av undersökningen med tanke på virusarterit behöver inte nödvändigtvis vara negativt. På så sätt är det möjligt att använda även hingstar som införts från andra ställen och som vaccinerats mot virusarterit. Mer information om virusarterit finns på Eviras webbplats.

Hingstar på hingststationer som är verksamma på EU:s inre marknad ska förutom med tanke på ovannämnda sjukdomar även undersökas med tanke på infektiös anemi hos häst. Resultatet av undersökningen med tanke på infektiös anemi ska vara negativt. Tills vidare krävs inte denna undersökning i fråga om hingstar från vilka sperma samlas in endast för inseminering i Finland. Mer information om infektiös anemi finns på Eviras webbplats.

Stationer där man inte samlar in sperma men inseminerar ston med sperma som samlats in i hemlandet eller någon annanstans i EU behöver inte vara godkända, om de inte samtidigt lagrar sperma. Det finns bestämmelser om godkännande av lager för hästsperma liksom om stostationer som är godkända på EU:s inre marknad.
Huvudprincipen vid övervakning av artificiell förökning är att säkerheten med tanke på djursjukdomar övervakas där sperman samlas in. När sperma har samlats in på en godkänd station kan den säljas färsk eller lagras. Om den lagras ska det ske antingen på en godkänd hingststation eller i ett godkänt spermalager. Även godkända spermalager övervakas och där får inte lagras annan sperma än sådan som samlats in på hingststationer som är godkända för EU:s inre marknad.

Det viktigaste för spermaköpare är därmed att försäkra sig om att de köper sperma endast från aktörer som finns på listan över godkända hingststationer eller spermalager. Alla inrättningar som är godkända för handel på EU:s inre marknad finns bakom länkar på kommissionens webbplats. Hingststationer som är godkända för handel i Finland finns på Eviras webbplats efter att de godkänts.

Mer information:
överinspektör Minnami Mikkola, tfn 040 687 7586

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

EFSA har publicerat ett utlåtande om PED

Porcine epidemic diarrhoea (PED) är en tarmsjukdom hos svin. Den har aldrig påträffats i Finland. Enligt den veterinärmedicinska lagstiftningen är PED en anmälningspliktig djursjukdom (anmälan senast följande vardag). PED väcker för närvarande intresse ute i världen.

Allmänt

År 2013 konstaterades för första gången sjukdomsutbrott orsakade av PED i USA, där PED spred sig snabbt till flera delstater samt till grannländerna. År 2014 har PED-fall konstaterats i Tyskland och Italien, där virusets nukleotidsekvens är mycket lik det virus som konstaterats i USA. I Europa konstaterades PED-utbrott första gången på 1970-talet. I EU har sjukdomen inte betraktats som särskilt betydande de senaste årtiondena, men nu har de konstaterade nya fallen väckt oro för att sjukdomsfall orsakade av PED-virussmitta kunde orsaka förluster för svinhushållningen även i Europa under den närmaste framtiden. PED-virussmitta har aldrig konstaterats i Finland.

Kliniska symtom

Vid sjukdomsutbrott som orsakats av PED-virussmitta kan svin i alla åldrar insjukna i vattnig diarré. Särskilt hos smågrisar är prevalensen hög, men även bland äldre växande svin kan upp till 90 % insjukna. Hos grisar som är under en vecka gamla leder diarré till uttorkning av kroppen och till hög dödlighet. Typiskt för PED är också den korta inkubationstiden; hos svin som är mottagliga för smittan uppträder symtomen inom några dagar efter det att de smittats. PED-utbrott kan inte på grund av symtomen särskiljas från TGE (transmissible gastroenteritisvirus), som hos oss hör till de djursjukdomar som ska bekämpas.

Diagnos

I virologiska undersökningar kan viruset som orsakar PED-sjukdomen påvisas i tarminnehållet eller i avföring. Vid Evira ska prover p.g.a. misstänkt sjukdom också undersökas med tanke på TGE.

Läs mera:
EFSAs utlåtande: Scientific Opinion on porcine epidemic diarrhoea and emerging porcine deltacoronavirus
Tarminfektioner hos svin
PED

Mer information:
specialforskare Taina Laine, tfn 050 373 6614
specialforskare Laura London, tfn 050 570 2916

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Bekämpningsprogrammet mot bakteriell njurinflammation hos fisk slopas

Jord- och skogsbruksministeriet har ändrat lagstiftningen om bakteriell njurinflammation hos fisk (nedan BKD) så att det nationella bekämpningsprogrammet mot BKD slopas och man övergår till tillsyn inom ramen för den frivilliga hälsoövervakningen.

Samtidigt ändras de bestämmelser som gäller bekämpning av BKD när fiskar planteras ut i naturen. Den nya lagstiftningen trädde i kraft 1.12.2014.

Lagstiftningen ändrades föregående gång 2012, då området för bekämpningsprogrammet mot BKD begränsades till att gälla endast vissa insjöområden i södra, östra och mellersta Finland (BKD-skyddsområde). Viktigast av dessa områden var Kymmene älvs och Vuoksens vattenområden. Samma år konstaterades emellertid ett fall av BKD i Kymmene älv, så man var tvungen att undanta en del av Kymmene älvs vattenområde från BKD-skyddsområdet.

Nu har BKD konstaterats även i Vuoksens vattenområde. Man har redan en gång gjort en noggrann sanering i den berörda fiskodlingsanstalten för att utrota sjukdomen och enligt experter är det osäkert om den nya saneringen kommer att lyckas. Den nya smittan misstänks antingen ha kommit med bevattning eller blivit kvar i anläggningens konstruktioner trots saneringen. Efter diskussioner med intressentgrupperna har man beslutat att fortsätta övervaka sjukdomen enbart inom ramen för den frivilliga hälsoövervakningen.

Enligt rådets direktiv 2006/88/EU om djurhälsokrav för vattenlevande djur kan man i Finland begränsa flyttning av vattenbruksdjur endast inom ramen för direktivet. Direktivet innehåller inga bestämmelser om begränsning av flyttningar för att förhindra spridning av BKD, men inom BKD-skyddsområdet har Finland haft ett av Europeiska kommissionen godkänt nationellt bekämpningsprogram mot BKD. I samband med att programmet godkändes förutsattes det att alla BKD-fall som konstaterats inom skyddsområdet utrotas. Finland har nu avstått från bekämpningsprogrammet, eftersom man inte längre försöker utrota sjukdomen i området.

Slopandet av det nationella utrotningsprogrammet mot BKD påverkar inte utförseln, eftersom BKD-skyddsområdet inte har haft BKD-fri status. Utförsel av levande laxfiskar och deras könsceller till Sverige kommer fortfarande att förutsätta hälsoklass 1 som beviljats inom ramen för den frivilliga BKD-övervakningen.

I den nya lagstiftningen bestäms också om utplantering av odlade laxfiskar i insjöområdet. Enligt den tidigare lagstiftningen var kravet för utplantering att fiskodlingsanstalten omfattades av den frivilliga BKD-hälsoövervakningen och tillhörde hälsoklass 1, om fiskodlingsanstalten låg utanför BKD-skyddsområdet. När BKD-skyddsområdet försvinner utsträcks kravet till alla fiskodlingsanstalter som planterar ut laxfiskar i insjöområdet. Samtidigt lindras emellertid kraven så att laxfiskar också kan planteras ut från fiskodlingsanstalter som har hänförts till hälsoklass 2. I hälsoklass 2 tillämpar fiskodlingsanstalten frivillig hälsoövervakning och där förekommer veterligen inte BKD, men anläggningen har inte hunnit omfattas av hälsoövervakningen de två år som krävs för hälsoklass 1. Regionförvaltningsverket beslutar om hälsoklassen inom den frivilliga hälsoövervakningen.

I lagstiftningen har också intagits en bestämmelse, enligt vilken utplantering av fisk inte får öka risken för att IPN eller infektiös pankreasnekros sprider sig till en fiskodlingsanstalt med moderfiskar som tillhör en art som är känslig för sjukdomen i fråga.

Till den frivilliga hälsoövervakningen kan ansluta sig anläggningar som föder upp laxfiskar i insjöområdet. Anslutningen går till så att man fyller i den blankett som finns på Eviras webbplats och sänder in den till regionförvaltningsverket för det egna området. En anläggning som anslutit sig till BKD-hälsoövervakningen får skaffa laxfiskar endast från en annan anläggning som omfattas av hälsoövervakningen, och som regionförvaltningsverket har beviljat hälsoklass 1, eller vilda fiskar i enlighet med villkoren för hälsoövervakningen. Om avsikten är att sälja eller flytta laxfiskar för utplantering från anläggningen våren 2015, borde anläggningen ansluta sig till hälsoövervakningen så snabbt som möjligt, för att regionförvaltningsverket ska hinna besluta om hälsoklassen före vårens utplanteringar.

Mer information:
rådgivande tjänsteman Kajsa Hakulin, tfn 029 516 2361

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Kloramfenikol får inte ges produktionsdjur – inte ens som ögonmedicin

För vissa läkemedelssubstanser går det inte att ange den maximala mängd restsubstanser som tillåts i livsmedel av animaliskt ursprung (MRL-värde). Av denna orsak är det förbjudet att använda dem för produktionsdjur. Kloramfenikol är en sådan substans.

Kloramfenikol inte ens i ögonen på produktionsdjur

Förbudet mot att använda kloramfenikol för produktionsdjur är ovillkorligt. Preparat som innehåller den förbjudna substansen får över huvud taget inte användas för produktionsdjur. Av denna orsak får inte ens ögondroppar som innehåller kloramfenikol användas för produktionsdjur. Kloramfenikol har redan 1996 bedömts som en substans för vilken det inte går att ange något MRL-värde.

Endast godkända läkemedelssubstanser till produktionsdjur

I Europeiska unionen bedömer Europeiska läkemedelsmyndighetens kommitté för veterinärmedicinska läkemedel de högsta tillåtna mängderna restsubstanser av veterinärmedicinska läkemedel (MRL). De vinner laga kraft i hela unionen genom Europeiska kommissionens förordningar. För restsubstanser av läkemedel som används för produktionsdjur ska ett MRL-värde anges eller så ska det konstateras vara så säkert att inget gränsvärde behöver anges. Det går inte alltid att ange ett MRL-värde. Detta leder till att läkemedelssubstansen beläggs med användningsförbud vid medicinsk behandling av produktionsdjur. Sådana substanser är t.ex. kloramfenikol, nitrofuraner och metronidazol.

Hos oss får de läkemedel används för produktionsdjur som är godkända att användas för produktionsdjur i Finland.

Situationen när det gäller ögonmedicin för produktionsdjur är dålig. Evira utreder tillsammans med Fimea hur situationen kunde rättas till.

Mer information:
överinspektör Liisa Kaartinen, tfn 040 554 2238

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Lagen om medicinsk behandling av djur reviderades – utbildning ordnas även 13.1.2015

Evira ordnar ytterligare en kurs om den nya lagstiftningen om medicinsk behandling av djur för veterinärer 13.1.2015 kl. 9.00–12.00.

Under utbildningen går vi igenom de viktigaste ändringarna i lagstiftningen samt går närmare in på villkoren för överlåtelse av läkemedel i reserv till gårdar som omfattas av hälsovården och villkoren för överlåtelse i reserv.

Kursen hålls i Kalevi i Eviras verksamhetsställe i Vik. Dessutom är det möjligt att delta i kursen genom videokonferens i en del av Eviras verksamhetsställen och regionförvaltningsverken.

Kursprogrammet och närmare uppgifter om kursplatser samt anmälningsdirektiv läggs ut under december på Evira.fi (på finska). Utbildningen är avgiftsfri.

Information om den nya lagstiftningen hittar du här (på finska).

Mer information:
överinspektör Henriette Helin-Soilevaara, tfn 040 489 3352
överinspektör Liisa Kaartinen, tfn 040 554 2238

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Export av djur och djurprodukter till länder utanför EU kräver registrering

Från början av år 2015 får endast registrerade exportörer exportera levande djur och djurprodukter från Finland till länder utanför EU. Det nya exportörsregistret handlas av Livsmedelssäkerhetsverket Evira.

Kravet på registrering är nytt och baseras på den nationella djursjukdomslagen. Kravet gäller kommersiell export. Exportörerna kan registrera sig avgiftsfritt på Eviras webbplats.

Registrering krävs dock inte när:

- man transporterar sällskapsdjur
- en enskild person för med sig eller sänder en ringa mängd djurprodukter i annat än kommersiellt syfte
- en ringa mängd djurprodukter transporteras eller sänds som prover
- djur som förts in i Finland för temporärt uppehåll i landet förs ut ur landet
- djur eller djurprodukter transporteras via finskt territorium.

Med hjälp av exportörsregistret förbättras samarbetet mellan aktörer och myndigheter samt informationsspridningen om djursjukdomar.

Veterinärintyg som krävs för export beviljas från början av år 2015 endast till registrerade exportörer. Veterinärintyget visar för myndigheterna i mottagarlandet att djuren och djurprodukterna uppfyller kvalitets- och hälsokraven.

Registrerade exportörer får information av Evira om pågående projekt med avsikt att möjliggöra export av finländska produkter samt om begränsningar som olika mottagarländer ställer för att förhindra spridning av djursjukdomar. Det lönar sig att registrera sig i god tid före exporten.

Läs mera:
Exportörsregistret (på finska)

Mer information:
överinspektör Eeva-Liisa Taskinen, tfn 040 823 5961
Rådgivnings-e-post (export av djur och djurprodukter till länder utanför EU): viejarekisteri@evira.fi

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Ändringar i Eviras forskningsutbud

Evira avslutar Tritrichomonas-undersökning av avföring i början av 2015.

Man har använt sig av en PCR-metod främst för undersökning av om det finns Tritrichomonas sp. i katters avföring. Undersökningar har gjorts på forskningsenheten för patologi på verksamhetsstället i Helsingfors.

Mer information:
forskningsenhetens chef, professor Marjukka Anttila, tfn 050 354 4601

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Ändring av förteckningen över anmälningspliktiga djursjukdomar

Jord- och skogsbruksministeriets förordning 1010/2013 har ändrats så att som anmälningspliktiga djursjukdomar har angetts 17 djursjukdomar som inte förekommer i Finland samt infektion med Mycoplasma synoviae, mot vilken antikroppar konstateras tillfälligt.

Med stöd av den djursjukdomslag som var i kraft till utgången av 2013 skulle alla djursjukdomar som inte förekommer i Finland anmälas. Den nya djursjukdomslagen förutsätter att anmälningspliktiga djursjukdomar uppräknas i en förordning.

Djursjukdomar som fogats till 1 § i förordningen:

-infektion med Batrachochytrium dendrobatidis
-virusenterit hos anka (duck virus hepatitis)
-heartwater
-japansk encefalit (Japanese encephalitis)
-kamelkoppor (Camelpox)
-infektion med Mycoplasma synoviae
-Nairobi sheep disease
-bovin anaplasmos (Anaplasma marginale och A.centrale)
-hemorragisk septikemi hos nötkreatur (Pasteurella multocida)
-new world screwworm (Cochliomyia hominivorax)
-Nipah-virus encefalit
-old world screwworm (Chrysomyia bezziana)
-kaningulsot (rabbit haemorrhagic disease)
-infektion med ranavirus
-cysticerkos (Taenia solium/ Cysticercus cellulosae) hos svin
-surra (Trypanosoma evansi)
-theilerios (Theileria parva och T.annulata)
-trypanosomos (som sprids av tsetse-flugor)

Mer information:
konsultativ tjänsteman Kajsa Hakulin, tfn 029 516 2361

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Läkemedelsförteckningar

Läkemedelsförteckningarna och förändringarna i dem finns till påseende på Eviras webbplats.

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400