Utredning om förekomsten av MRSA-bakterien hos svin i Finland 2009-2010

Staphylococcus aureus –bakterier påträffas allmänt på huden och slemhinnorna hos friska människor och djur. Även om det inte föranleder några symtom att bära på bakterien S. aureus, kan den på skadad hud leda till lindriga infektioner och ibland förorsaka allvarlig sjukdom. S. aureus är också en känd orsak till matförgiftning.

Meticillinresistenta S. aureus - eller MRSA-bakterier är motståndskraftiga mot alla betalaktamantibiotika och ofta även mot flera andra grupper av mikrobläkemedel. Även om MRSA-bakteriens mikrobläkemedelskänslighet skiljer sig från vanliga typer av S. aureus och behandlingsalternativen är färre, orsakar de inte infektioner oftare än andra S. aureus-bakterier.

MRSA har orsakat epidemier på sjukhus och inom långvården överallt i världen ända sedan 1960-talet. Från och med 1990-talet har MRSA konstaterats även hos patienter inom öppenvården och i grunden friska personer. En ny typ av MRSA CC398 som uppenbart utvecklats hos svin har konstaterats sprida sig bland animalieproduktionsdjur även i Europa. MRSA CC398 har påvisats smitta även människor till följd av exponering i arbetet. Fast MRSA-bakterier har konstaterats i kött orsakar de ändå sällan matförgiftningar. Tills vidare har bakterien bara en gång kopplats till ett fall av matförgiftning som orsakades av att färdiga livsmedel kontaminerats med MRSA.

MRSA-bakteriens förekomst i uppfödningsomgivningen i svinfarmer för grisproduktion undersöktes i hela Europa 2008, då den konstaterades hos i medeltal var fjärde undersökt svinfarm. Antalet fynd varierade avsevärt mellan länderna. Av de svinfarmer som undersöktes i Finland konstaterades MRSA-bakterien i ett prov på dammet i omgivningen. På grundval av resultatet bedömde man att MRSA då kunde ha förekommit i några enstaka svinfarmer för grisproduktion i Finland. Den vanligaste typen av MRSA som isolerades vid kartläggningen, även i Finland, var CC398. Med anledning av fyndet beslöt man att fortsätta att klarlägga MRSA-situationen bland svin genom övervakning enligt jord- och skogsbruksministeriets förordning (2/VLA/2009).

MRSA-bakteriens förekomst utreddes under tiden september 2009 - augusti 2010 hos svin som sändes från gårdarna för att slaktas och till Evira för att undersökas. I slakterierna togs proven i samband med slakten och hos Evira i samband med patologiskanatomiska undersökningar. Man försökte inrikta provtagningen så att de undersökta svinen skulle företräda flera olika animalieproduktionsgårdar.

MRSA-bakterieodling företogs av prov från svinens näsborrar och de isolerade stammarnas känslighet för mikrobläkemedel testades. Genom fortsatta undersökningar säkerställdes artbestämningen av de misstänkta MRSA-stammarna och mecA-genens förekomst. De isolerade MRSA-stammarna typbestämdes på grundval av spa-typen och hos en del av stammarna undersöktes även PVL-genen.

Gården i fråga underrättades om ett positivt fynd med ett separat brev. I en bilaga till brevet ingick ytterligare information om MRSA-smitta och bekämpning av den i svinfarmer. Dessutom underrättades kommunal- och länsveterinären om fyndet, liksom slakteriet, om provet hade tagits där.

De prov som insamlades i slakterierna företrädde nästan 60 gårdar som födde upp köttsvin och i ungefär vart femte prov från slaktsvin konstaterades MRSA-bakterien. De svin som sändes till Evira för undersökning kom från över 30 gårdar som födde upp grisar, och MRSA CC398 konstaterades i proven från svinen på en gård. Resultaten kan dock underestimera förekomsten, eftersom det använda undersökningssättet sannolikt inte är väldigt känsligt för att avslöja smitta på gårdsnivå. Det är också möjligt att ett enskilt svin har koloniserats med MRSA-bakterien under transporten eller i slakteriet.

I de prover som undersöktes i samband med övervakningen konstaterades två olika MRSA-typer; MRSA CC398 och CC1. MRSA CC1 är en typ av MRSA som förekommer hos människor och som påträffas även i Finland. Förutom vid undersökningar för att utreda MRSA har MRSA konstaterats hos svin även i andra sammanhang under åren 2009 - 2010. När analysmetoden utvecklades konstaterades MRSA CC398 hos flera svin och MRSA CC1 konstaterades i ett fall i varig hudinflammation hos suggor.

Även om uppgifterna inte räcker till för att bedöma den faktiska förekomsten av MRSA, visar fynden ändå att MRSA förekommer oftare än väntat hos svin i Finland. Dessutom visar de att MRSA och särskilt MRSA CC398 förekommer i köttsvingårdar och hos slaktsvin i Finland. Det är således möjligt att exponeras för MRSA som förekommer hos svin även i Finland och MRSA CC398-smitta har redan konstaterats hos en patient inom öppenvården som har varit i kontakt med en MRSA CC398-positiv svingård.

Att MRSA-typer som ursprungligen kopplats till djur, t.ex. CC398, blivit vanligare och har förmåga att sprida sig från djur till människor är ett oroväckande fenomen, eftersom det i fortsättningen kan bidra till att försvåra kontrollen över MRSA-situationen inom humanhälsovården. MRSA hos djur bekämpas inte för närvarande i Finland med stöd av lag och inget övervakningsprogram för MRSA har gjorts upp. De åtgärder som vidtas på gårdarna är frivilliga och de borde diskuteras med den veterinär som ansvarar för hälsovården för svin. Tills vidare MRSA-screenas inte personer som har varit i kontakt med animalieproduktionsdjur när de kommer till sjukhus i Finland. Situationen kan dock förändras.

Mera information:
MRSA-undersökningar hos djur: Enhetschef Anna-Liisa Myllyniemi, Evira, tfn 020 77 24451, 0400 287 398
MRSA-undersökningar hos människor: Specialforskare Saara Salmenlinna, THL, tfn 020 610 8460
Hälsovården för svin: Specialforskare Taina Laine, Evira, tfn 020 77 24541, 050 373 6614
Kontrollerad användning av läkemedel för djur: Veterinäröverinspektör Henriette Helin-Soilevaara,JSM, tfn 09 160 52721, 040 7782721
Zoonosövervakning: Zoonoscentrets direktör Saara Raulo, Evira, tfn 020 77 24060, 040 825 0261

Informationskällor
1. Anonym. Analyses of the baseline survey on prevalence of methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) in holdings with breeding pigs, in the EU, 2008, Part A: MRSA prevalence estimates; on request from the European Commission. EFSA Journal 2009; 7(11): 1376 [82pp].
2. Hulkko T., Lyytikäinen O., Kuusi M., et al. Tartuntataudit Suomessa 1995-2009. Terveyden ja hyvin voinnin laitos, Raportti 12/ 2010: 40-42.
3. Anonym. EARSS Annual Report 2008 On-going surveillance of S. Pneumoniae, S. aureus, E. coli, E. faecium, E. faecalis, K. pneumoniae, P. aeruginosa The European Antimicrobial Resistance Surveillance System (EARSS), 2009. www.riv.nl/earss,
4. Vanderhagen W., Hermans K., Haesbrouck F. and Butaye P. Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) in food production animals (Review article). Epidemiology and Infection 2010; 138: 606–625.
5. Catry B., van Duijkeren E., Pomba M.C. et al. Reflection paper on MRSA in food-producing and companion animals: epidemiology and control options for human and animal health (Review article). Epidemiology and Infection 2010; 138: 626-644.
6. Jones T.F., et al. An outbreak of community-acquired foodborne illness caused by methicillin-resistant Staphylococcus aureus. Emerging Infectious Diseases 2002; 8: 82–84.

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400