Det frivilliga programmet mot nötkreaturssjukdomen BVD slopas i början av 2009

Jord- och skogsbruksministeriet har upphävt bestämmelserna om det frivilliga BVD-programmet i förordningen om bekämpning av bovin virusbetingad diarré (BDV/MD) hos nötkreatur. Ändringen träder i kraft i början av 2009. Bekämpningen av BVD är dock också i fortsättningen lagstadgad.

Bekämpning av BVD blev lagstadgad 2004 genom jord- och skogsbruksministeriets förordning 2/VLA/2004 (i lagboken D 116). Enligt förordningen ska spärrbestämmelser meddelas för besättningar där man misstänker eller konstaterar att det finns BVD-virusutsöndrare. Genom spärrbestämmelserna förbjuds anskaffning av levande nötkreatur eller förflyttning av sådana till andra ställen. Bestämmelserna är i kraft tills gårdens nötkreatur har undersökts med avseende på sjukdomen och eventuella virusutsöndrare har avlägsnats.

Den del av förordningen som upphävs innehåller bestämmelser om ett frivilligt BVD-hälsoövervakningsprogram. De besättningar som anslutit sig till programmet har förbundit sig att iaktta villkor som gäller BVD-undersökningar, anskaffningen av djur, embryoöverföring och den sperma som används vid seminering. Det frivilliga hälsoövervakningsprogrammet gav bättre garantier för att besättningen var fri från BVD än enbart undersökning av mjölken i gårdstankarna eller uppföljning av dikor.

Inom den riksomfattande BVD-uppföljningen undersöks årligen mjölkprov från gårdstankarna hos samtliga mjölkkobesättningar. Uppföljningen av dikobesättningar har sedan 2003 gjorts med blodprov från slakterierna. Varje år har hittats seropositiva resultat från några tiotals besättningar, och siffrorna har gått neråt. År 2007 hittades bara 15 seropositiva mjölkkobesättningar. Åren 2007 och 2008 har man konstaterat virusutsöndrare i en mjölkkobesättning. Föregående gång som virusutsöndrare hittades var 2005.

Risken för BVD-smitta i samband med djurhandel i hemlandet anses nu vara så liten att kostnaderna i anslutning till det frivilliga BVD-hälsoövervakningsprogrammet inte längre är motiverade för att kontrollera denna risk. Med undantag av de nordiska länderna är det fortfarande mycket vanligt med BVD-smitta i Europa och på andra ställen i världen, därför är införsel av levande nötkreatur, tjursperma och embryon av nötkreatur fortfarande förenade med BVD-risk. Risken kan kontrolleras genom att man följer ETT:s införselanvisningar.

Också alpackor och lamadjur kan få BVD-smitta och sprida den.

De hälsointyg som getts besättningar som omfattas av BVD-hälsoövervakningsprogrammet är i kraft 24 månader efter det att de utfärdats. I en övergångsbestämmelse har det ansetts att dessa hälsointyg är i kraft till den sista gilitghetsdagen, trots att programmet upphör. Efter att programmet upphört är det emellertid frivilligt att använda intygen.

Mer information:
Veterinäröverinspektör Kajsa Hakulin, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 09-160 52433
Specialforskare Ulla Rikula, Evira, tfn 020 77 24585

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400