Övervakningen av förekomsten av MRSA-bakterien hos svin fortsätter

I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets förordning 3/VLA/2011 genomförs i Finland en tidsbegränsad övervakning av MRSA-bakterien hos svin även under 2011 - 2012. Enligt resultaten från föregående övervakning 2009 - 2010 tycks MRSA förekomma mera än väntat hos svin i Finland. Det är möjligt att människor som arbetar med svin exponeras för MRSA i samband med arbetet. Förutom dem som arbetar i svinhus gäller detta bl.a. veterinärer som arbetar med svinpraktik.

» Läs mera

Aktuell debatt om import av svin och sjukdomshot

Den nyhet om import av svin från Danmark som förekom i branschtidningarna i våras har väckt livlig debatt om sjukdomshot i samband med import av svin. Till den finländska produktionens trumfkort har i ett globalt perspektiv hört ett exceptionellt gott sjukdomsläge och blygsam användning av mikrobläkemedel för djur jämfört med andra länder i Europa. Eviras svinsjukdomsexperter anser att det lönar sig att arbeta för dessa trumfkort och att minimera sjukdomsriskerna i samband med djurimport.

» Läs mera

Parasitsjukdom härjar återigen bland finkar vid fågelborden

Parasitsjukdomen trichomonos som särskilt drabbar grönfinkar verkar åter ha blivit allmännare sommaren 2011. Många sparvfåglar drabbas likaså. I Evira har trichomonosepidemier verifierats i Vanda, Jämsä och Övertorneå, av vilka den sistnämnda är den hittills nordligaste kända orten där sjudomen förekommer.

» Läs mera

Åldersgränsen för BSE-testning av friska nötkreatur steg i början av juli

De undersökningar av nötkreatur som görs med tanke på BSE har minskats fr.o.m. den 1 juli 2011 i Finland samt vissa andra EU-länder. Bestämmelser om de nya åldersgränserna ingår i ett nytt beslut av kommissionen samt i en nationell förordning som trädde i kraft den 1 juli 2011.

» Läs mera

Veterinärregistrets webbsöktjänst öppnades 1.7.2011

Livsmedelssäkerhetsverket Evira öppnades 1.7.2011 en offentlig informationstjänst som der grundläggande information om personerna som utövar veterinäryrket. Den finskspråkiga webbsöktjänsten bygger på det veterinärregister, som Evira upprätthåller och som utgör en del av veterinärförvaltningens informationssystem Elite.

» Läs mera

Möjliga smittvägar för afrikansk svinpest in i landet – en riskprofil

Afrikansk svinpest är en virussjukdom som lätt sprider sig och drabbar både tama och vilda svin. Sjukdomen har allvarliga samhälleliga och ekonomiska effekter och den bekämpas enligt lag. Livsmedelssäkerhetsverket Evira har utarbetat en rapport om möjliga smittvägar för afrikansk svinpest till Finland.

» Läs mera

EFSA och ECDC har publicerat en gemensam uppföljningsrapport över bakterieresistensen mot antibiotika år 2009

I rapporten har för första gången sammanförts information om antibiotikaresistensen dvs. motståndskraften mot antibiotika bland zoonotiska bakterier och indikatorbakterier som härstammar från såväl människor som djur och livsmedel. De viktigaste av de zoonotiska bakterierna dvs. bakterierna som smittar mellan människor och djur är salmonella och campylobakter.

» Läs mera

Förekomsten av kräftpest undersöks i samarbete

För att trygga flodkräftstammarna krävs instruering om hanteringen av pestläget bland kräftstammarna och därmed förknippad skötsel och användning av kräftstammarna. Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet och Forststyrelsen utreder i samarbete förekomsten av latent kräftpest bland flodkräftstammarna. Samprojektet är tvåårigt och finansieras delvis av jord- och skogsbruksministeriet.

» Läs mera

Läkemedelsförteckningar på Eviras sidor

Läkemedelsförteckningarna och förändringarna i dem finns till påseende på Eviras webbplats:
Läkemedelsförteckningar


 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
Saparo - uutiskirje eläinlääkäreille
 

Övervakningen av förekomsten av MRSA-bakterien hos svin fortsätter

I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets förordning 3/VLA/2011 genomförs i Finland en tidsbegränsad övervakning av MRSA-bakterien hos svin även under 2011 - 2012. Enligt resultaten från föregående övervakning 2009 - 2010 tycks MRSA förekomma mera än väntat hos svin i Finland. Det är möjligt att människor som arbetar med svin exponeras för MRSA i samband med arbetet. Förutom dem som arbetar i svinhus gäller detta bl.a. veterinärer som arbetar med svinpraktik.

Till målgrupp för MRSA-övervakningen har denna gång valts svingårdar som hör till specialnivån inom svinhälsovården (Sikava). Målet är att screena samtliga svingårdar som producerar avels- och rekryteringsdjur med avseende på MRSA. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) rekommenderar att MRSA-situationen utreds särskilt på dessa svingårdar så att man får en grund för planeringen av bekämpningsåtgärder. Beslut om eventuella fortsatta nationella åtgärder mot MRSA-bakterien fattas efter att resultaten av övervakningen blivit klara.

Provtagningen inleds i år vecka 39, och på de sista gårdarna tas prover i november 2012. Målet är att under året samla in prover i en takt av ungefär tre gårdar per vecka.

Kommunalveterinärerna utför provtagningen som tjänsteuppdrag. Regionförvaltningsverken tillställer de kommunalveterinärer som deltar i övervakningen nödvändiga provtagningsanvisningar, remisser och tidtabell i samband med föreläggandet. Proverna tas som slemprov från nosborrarna på flera svin. Proverna undersöks av Evira. Staten svarar för kostnaderna för övervakningen.

Evira underrättar producenten, den veterinär som svarar för hälsovården på svingården och kommunalveterinären samt Sikavas hälsovårdsveterinär om undersökningsresultaten. Evira underrättar också regionförvaltningsverket i det området där djurhållningsplatsen finns och Institutet för hälsa och välfärd om konstaterade MRSA-fall.

MRSA är inte en djursjukdom som ska bekämpas enligt lag i Finland, och inget övervakningsprogram har gjorts upp för den. De åtgärder som vidtas på gården är frivilliga och producenten anvisas att diskutera dem med den veterinär som ansvarar för svinens hälsovård.

Allmänt om MRSA

MRSA, dvs. meticillinresistenta Staphylococcus aureus-bakterier är stafylokockbakterier som skiljer sig från andra stafylokockbakterier endast med avseende på sin motståndskraft mot antibiotika. MRSA-bakterier är resistenta mot all betalaktamantibiotika, men de smittar inte och orsakar inte infektioner lättare än andra stafylokockbakterier. MRSA-bakterierna är inga speciella sjukdomsalstrare hos svin.

Det viktigaste sättet att bekämpa MRSA-smitta är god allmän- och handhygien. Detta gäller vid umgänge med såväl människor som djur. Dessutom bör antibiotika användas endast när läkaren eller veterinären har konstaterat att det är nödvändigt. På så sätt kan man minska spridningen av bakterier som är motståndskraftiga mot antibiotika. Evira och Institutet för hälsa och välfärd följer tillsammans hur MRSA-situationen utvecklas i Finland.

MRSA-information för svingårdar(pdf, 71 kb)
MRSA-rekommendation för bekämpning och förebyggande av smitta hos djur(Eviras publikationer 09/2010)

Mer information:
Provtagning på gårdarna:
överinspektör Saija Kalenius, tfn 040 554 2238

MRSA-övervakning:
specialforskare Lasse Nuotio, tfn 040 489 3443

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Aktuell debatt om import av svin och sjukdomshot

Den nyhet om import av svin från Danmark som förekom i branschtidningarna i våras har väckt livlig debatt om sjukdomshot i samband med import av svin. Till den finländska produktionens trumfkort har i ett globalt perspektiv hört ett exceptionellt gott sjukdomsläge och blygsam användning av mikrobläkemedel för djur jämfört med andra länder i Europa. Eviras svinsjukdomsexperter anser att det lönar sig att arbeta för dessa trumfkort och att minimera sjukdomsriskerna i samband med djurimport.

PRRS det största hotet

Experter på Evira anser det mycket viktigt att det goda sjukdomsläget bland de finländska svinen fortsättningsvis skyddas. PRRS (Porcine Reproductive and Respiratory Syndrome) är en av de mest betydande virussjukdomarna bland svin och den anses som det största enskilda sjukdomshotet vid införsel av levande svin till Finland. PRRS kan, om sjukdomen kommer till Finland, medföra betydande förluster för produktionen av grisar och uppfödningen av slaktsvin.

Vårt land är tillsammans med Sverige och Norge ett av de få länder där PRRS hos svin inte förekommer. PRRS skulle orsaka betydande ekonomiska förluster för produktionen av grisar och uppfödningen av slaktsvin till följd av fertilitetsstörningar, ökad dödlighet bland grisar och ökad mottaglighet för sjukdomar hos växande svin. Utöver PRRS kan även andra virusinfektioner komma till Finland, som orsakar lindrigare symptom än PRRS men som ändå har en försämrande inverkan på svinköttproduktionens lönsamhet. Som en följd av virussjukdomar ökar risken för sekundära bakteriesjukdomar och då ökar också behovet av läkemedelsbehandling med antibiotika.

Minimeringen av sjukdomsrisker i samband med import av produktionsdjur baserar sig på myndighetskrav när det gäller de allra svåraste djursjukdomarna, och dessutom ger Föreningen för bekämpning av djursjukdomar ETT rf kompletterande importanvisningar från näringens sida.

Läs mer

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Parasitsjukdom härjar återigen bland finkar vid fågelborden

Parasitsjukdomen trichomonos som särskilt drabbar grönfinkar verkar åter ha blivit allmännare sommaren 2011. Många sparvfåglar drabbas likaså. I Evira har trichomonosepidemier verifierats i Vanda, Jämsä och Övertorneå, av vilka den sistnämnda är den hittills nordligaste kända orten där sjudomen förekommer.

Trichomonos orsakas av det encelliga urdjuret Trichomonas gallinae som lever som parasit i fågelns mun och matstrupe. Parasiten konstaterades hos våra grönfinkar första gången år 2008 i Egentliga Finland och året därpå expanderade området där parasiten förekommer snabbt längs kusten upp till Uleåborg, till Nyland och till Mellersta Finland. Vid samma tidpunkt spred sig sjukdomen också till Sverige och Norge. I Sverige har man liksom i Finland denna sommar konstaterat fler sjukdomsfall än året innan.

Trichomonos är en sjukdom som förekommer under den varma årstiden och den kan särskilt under sensommaren, då fågelstammarna är som tätast, snabbt sprida sig. Parasiten tål inte köld. Vid fågelborden sprider sig sjukdomen lätt via en endaste sjuk fågel. Fågeln som drabbats kan inte svälja mat, fastän den in i det sista försöker äta. Fågeln blir tam och apatisk och området runt näbben kan vara osnyggt. Fågeln svälter slutligen ihjäl eller ådrar sig som försvagad en bakteriell allmäninfektion.

För att förhindra smitta är det bäst att se till att fågelborden är rena. Det är ofta bäst att sluta mata fåglarna, framförallt om sjukdomen redan spritt sig till matningsplatsen. Parasiten smittar inte människan eller t.ex. hundar och katter.

Döda fåglar kan sändas in till Evira för utredning av orsaken till sjukdomen. Anvisningar finner du på Eviras webbsidor.

Sjukdomsmisstankar särskilt i Lappland och Östra Finland är nu intressanta, eftersom det i de områdena än så länge inte just finns några verifierade observationer av parasiten. Om det inte är möjligt att sända in en fågel för undersökning, kan man lämna en anmälan om dödsfall bland fåglarna på Eviras webbsidor(bara på finska)

Mer information:
veterinär Marja Isomursu, tfn 020 77 24910

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Åldersgränsen för BSE-testning av friska nötkreatur steg i början av juli

De undersökningar av nötkreatur som görs med tanke på BSE har minskats fr.o.m. den 1 juli 2011 i Finland samt vissa andra EU-länder. Bestämmelser om de nya åldersgränserna ingår i ett nytt beslut av kommissionen samt i en nationell förordning som trädde i kraft den 1 juli 2011.

I beslutet höjs den nedre åldersgränsen för BSE-undersökning av nötkreatur som varit friska när de slaktats från 48 månader till 72 månader. Också anmälningsskyldigheten för ägare och innehavare av djur som slaktas hemma för eget bruk har ändrats så att anmälningsskyldigheten gäller slakt av nötkreatur som är äldre än 72 månader. Anmälan ska göras senast den sista vardagen före slaktdagen till kommunalveterinären.

Friska nötkreatur – åldersgräns 72 månader

För sådana nötkreatur som har dött eller avlivats i slakteriet eller under transporten, nödslaktats eller slaktats separat på grund av avvikande iakttagelser som gjorts under ante mortem-besiktningen är åldersgränsen för BSE-undersökning fortfarande 48 månader. Detta gäller också nötkreatur som självdött eller avlivats på gården.

Nötkreatur med symtom, avlivade och döda nötkreatur – åldersgräns 48 månader

Denna höjning av åldersgränsen beräknas minska antalet nötkreatur som testas med ungefär hälften jämfört med det antal nötkreatur som testats hittills. Evira fortsätter tills vidare att testa friska nötkreatur i TSE-laboratorierna i Helsingfors, Kuopio och Seinäjoki.

Läs mera om antalet BSE-undersökningar
BSE-undersökningar av nötkreatur 2010 indelade enligt undersökningsorsak (pdf, 6 kb)

BSE-uppföljningsprover av nötkreatur 2001-2010 (pdf, 6 kb)

Mer information:
TSE-åtgärder i samband med slakt:
överinspektör Nina Kaario, tfn 040 137 3856, överinspektör Tuula Lundén, tfn 040 687 5933

TSE-undersökningar:
specialforskare Hannele Tapiovaara, tfn 050 5464 856

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Veterinärregistrets webbsöktjänst öppnades 1.7.2011

Livsmedelssäkerhetsverket Evira öppnades 1.7.2011 en offentlig informationstjänst som der grundläggande information om personerna som utövar veterinäryrket. Den finskspråkiga webbsöktjänsten bygger på det veterinärregister, som Evira upprätthåller och som utgör en del av veterinärförvaltningens informationssystem Elite.

Elite upptar för närvarande information om cirka 2 200 personer som utövar veterinäryrket. Informationen uppdateras från Elite i realtid, men den kan ändå inte ändras via den offentliga informationstjänsten. Till informationstjänsten kommer man via Eviras finskspråkiga webbplats under adressen www.evira.fi > Evira > Asiointi > Sähköinen asiointi > Yleiset > Eläinlääkärirekisterin tietopalvelu. Tjänsten erbjuds på svenska hösten 2011.

Via veterinärregistrets offentliga informationstjänst får man veta om en person har rätt att utöva veterinäryrket i Finland. Tidigare har man kunnat kolla upp saken hos Evira enbart via telefon, men via söktjänsten är informationen tillgänglig också utanför tjänstetiden. Veterinäryrket för utövas av bl.a. en sådan person, som i Finland legitimerats som veterinär eller en sådan veterinärstuderande, som har temporär rätt att utöva veterinäryrket.

Sökresultat består av personens namn och identifikationsnummer och information om datumet för legitimationen eller giltighetstiden för den temporära rätten att utöva yrket (till exempel Maija Jokinen, legitimationsbeslut 15.1.2010 eller Eero Eskola, temporär rätt att utöva veterinäryrket 2.1.2009 - 2.1.2012). Om en persons rätt att utöva yrket begränsats, syns också detta i sökresultatet. Mer detaljerad information om begränsningen ger Evira via telefon.

Informationstjänsten ger ingen information om personens adress eller arbetsplats. Om en persons rätt att utöva yrket helt fråntas, finns ingen information om denna person i informationstjänsten.

Man kan söka information via veterinärregistrets offentliga informationstjänst endast för en person åt gången. Som sökord skall användas personens namn eller identifikationsnummer. Identifikationsnumret är ett fyrsiffrigt tal som Evira gett utövaren av veterinäryrket. Noggrannare sökanvisningar finns på webbplatsen Evira.fi.

Mer information:
sekreterare Kirsi Rantala, tfn 02077 24322, 050 555 3982 (hur informationstjänsten används)
jurist Minna Ruotsalo,fn 02077 24323 (juridiska frågor som hänför sig till veterinärregistret)

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Möjliga smittvägar för afrikansk svinpest in i landet – en riskprofil

Afrikansk svinpest är en virussjukdom som lätt sprider sig och drabbar både tama och vilda svin. Sjukdomen har allvarliga samhälleliga och ekonomiska effekter och den bekämpas enligt lag. Livsmedelssäkerhetsverket Evira har utarbetat en rapport om möjliga smittvägar för afrikansk svinpest till Finland.

Förekomst av sjukdomen och smittvägar

I Finland har afrikansk svinpest aldrig konstaterats, men oron över spridningen av sjukdomen ökar på grund av att den år 2011 har förekommit nära den finska gränsen i Leningradområdet och på Kolahalvön.

Sjukdomen förekommer både hos tama och vilda svin i största delen av södra Afrika söder om Sahara och på Sardinien. Sedan år 2007 har sjukdomen förekommit i Kaukasusområdet. Sjukdomen smittar inte till människan, men människorna kan bära med sig viruset till exempel på sina skor.

De viktigaste möjliga smittvägarna är: med människor som reser på smittområdet, med kött eller köttprodukter som har kontaminerats av viruset, med levande tama svin och sperma, kontaminerade djurtransportmedel, med matavfall inom internationell trafik och med smittade vilda svin som kommer till Finland.

Sjukdomsskydd på gårdarna i nyckelroll

I den akuta formen av sjukdomen är symtomen hos djur aptitlöshet, hög feber, blodutgjutningar på huden, blodig avföring och eventuellt diarré. Dödligheten är nästan 100 procent och sjukdomen leder till död 7–10 dygn efter smittan.

Eftersom det afrikanska svinpestviruset är mycket ihärdigt och sprider sig lätt bland annat med djur, människor och svinköttsprodukter, smittskyddet på svingårdarna och en ökad medvetenhet om sjukdomsriskerna har en central roll, när man vill skydda Finlands svinnäring mot afrikansk svinpest.

Beskrivningen på svenska kan läsas i rapporten.

Mer information om afrikansk svinpest:
Afrikansk svinpest (Evira)

Införsel av djur från länder utanför EU (Evira)

Föreningen för bekämpning av djursjukdomar ETT ry

Mer information:
specialforskare Leena Sahlström, tfn 040 489 3375

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

EFSA och ECDC har publicerat en gemensam uppföljningsrapport över bakterieresistensen mot antibiotika år 2009

I rapporten har för första gången sammanförts information om antibiotikaresistensen dvs. motståndskraften mot antibiotika bland zoonotiska bakterier och indikatorbakterier som härstammar från såväl människor som djur och livsmedel. De viktigaste av de zoonotiska bakterierna dvs. bakterierna som smittar mellan människor och djur är salmonella och campylobakter.

Resistensen hos intestinala indikatorbakterier beskriver indirekt utbredningen och nivån på behandlingarna av djur med antibiotika. Indikatorbakterierna kan också tjäna som ett lager av resistensfaktorer för sjukdomsalstrande bakterier.

Antibiotikaresistens var rätt vanlig bland de salmonella-, campylobakter- och indikatorbakteriestammar som isolerats från djur och livsmedel år 2009. I resistensnivåerna förekom betydande landbunden växling, men nivåerna höll sig på många ställen oförändrade i jämförelse med tidigare år. Vid en jämförelse mellan resultaten i enskilda länder skall ändå beaktas att uppföljnings- och rapporteringssystemen inte ännu heller är helt samstämmiga länderna emellan. Särskilt resultatet av salmonellauppföljningen påverkas betydligt av det, vilka serotyper av salmonella som är vanligast i landet i fråga.

Enligt rapporten är förekomsten av resistens bland vissa antibiotika som är kritiskt viktiga vid behandling av människor med läkemedel särskilt oroväckande. Fluorokinolonresistens var till exempel i många länder allmän bland campylobakter i fjäderfä och svin; i genomsnitt hälften av stammarna var redan motståndskraftiga mot siprofloxacin. Också bland salmonella i fjäderfä förekom motståndskraft mot denna antibiotika, men andelen resistenta stammar var endast cirka en femtedel. Av E. coli indikatorstammarna i fjäderfä var nästan hälften resistenta mot siprofloxacin. Bland salmonella förekom åter allmänt motståndskraft mot ampicillin, tetracyklin och sulfonamider; mest i svin och svinkött (47-60%), men också i nötkreatur (37-40%) och fjäderfäkött (27-33%). Också bland indikatorbakterierna förekom allmänt resistens mot dessa tre antibiotika. Även om motståndskraften mot tredje generationens cafalosporiner i genomsnitt ännu var blygsam, var resistensen mot kefortaxim bland E. coli stammarna i fjäderfä oroväckande allmän.

I Finland följer Evira systematiskt upp resistensen bland bakterierna som isolerats från djur inom ramen för programmet FINRES-Vet. Programmet inleddes år 2002 och det omfattar bland annat salmonella, campylobakter och indikatorbakterier. Indikatorbakterierna undersöks årligen för en växlande produktionsdjursart. Den senaste rapporten i programmet omfattar åren 2007-2009 och den utkom i mars detta år. Resultaten av programmet för år 2009 är också med i den nu utkommande gemensamma rapporten för EFSA (Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) och ECDC (Europeiska centret för förebyggande och kontroll av sjukdomar). Resultaten visar att resistensnivån i Finland fortsättningsvis allmänt är låg. Andelarna resistenta stammar utgör typiskt en tionde- till tjugondedel av genomsnittsnivån i Europa, om sådana alls påträffas.

Mer information:
EFSA:s nyhet (på engelska)
Uppföljningsrapporten (på engelska)
Rapporten i programmet FINRES-Vet 2007-2009 (på engelska)
Principer vid behandling av djur med mikrobläkemedel
(Evira)

Mer information:
Resistensen bland djur:
specialforskare Lasse Nuotio, Evira, tfn 040 489 3443

Resistensen bland människor:
FT Jari Jalava, Institutet för hälsa och välfärd THL, tfn 020 610 6629

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Förekomsten av kräftpest undersöks i samarbete

För att trygga flodkräftstammarna krävs instruering om hanteringen av pestläget bland kräftstammarna och därmed förknippad skötsel och användning av kräftstammarna. Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet och Forststyrelsen utreder i samarbete förekomsten av latent kräftpest bland flodkräftstammarna. Samprojektet är tvåårigt och finansieras delvis av jord- och skogsbruksministeriet.

Projektet inleddes år 2010 då man valde flera kräftvattendrag med olika typer av kräftpesthistoria som objekt för en noggrannare undersökning. Kräftstammarnas täthet utreds och deras kräftpestläge undersöks med den sensitiva PCR-metoden. Undersökningen koncentrerar sig särskilt till Norra Finland, där flodkräftan ännu inte behöver konkurrera med signalkräftan om livsrummet.

Kräftpesten är en förödande kräftsjukdom, som helt kan utrota flodkräftorna i vattendraget. Som ett resultat av det forskningsarbete som gjorts på senare år har konstaterats att smittan ibland förblir latent i vissa flodkräftor som bär på smittan. Det försvårar ett återställande av stammarna med hjälp av återutplanteringar. Därför är det efter en kräftpestkatastrof nödvändigt att säkerställa att det inte längre finns några kräftor i vattendraget, eftersom kräftpesten inte kan överleva länge utan värddjur. Det är också nödvändigt att säkerställa att kräftpest inte utplanteras med kräftor som utplanteras och som bär på sjukdomen utan att uppvisa några symptom på det.

Vattendragen som skall undersökas har klassificerats utgående från kräftstammens egenskaper och kräftpesthistoria. Objekt som särskilt skall skyddas är sådana vattendrag, där kräftstammen länge har varit stark och där ingenting tyder på en kräftpesthistoria. I objekten som kräver en noggrannare kontroll är stammen svag eller varierande och kräftpest har någon gång åtminstone misstänkts. I ett objekt som utnyttjas planmässigt vet man utgående från tidigare undersökningar att kräftpest förekommer. Som ett sådant objekt deltar Kemi älv, där kräftpestsmittan avancerar påfallande långsamt.

År 2010 undersöktes sammanlagt över 400 kräftor i åtta sjöar eller älvar. Provtagningen fortsätter under den kommande kräftfångstsäsongen. Antalet prover höjs för sådana vattendrag, där resultatet ännu blev osäkert. Prover från sjön Mikitänjärvi i Kajanaland undersöktes såväl i Evira som i Östra Finlands universitet. Beroende på att olika metoder utnyttjades i undersökningarna upprepas provtagningen också detta år för att resultaten skall säkerställas.

Mer information om kräftpesten


Mer information:
forskare Satu Viljamaa-Dirks, tfn 020 77 24962

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Läkemedelsförteckningar på Eviras sidor

Läkemedelsförteckningarna och förändringarna i dem finns till påseende på Eviras webbplats:

Läkemedelsförteckningar

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400