Den afrikanska svinpesten fortsätter att sprida sig – nya sjukdomsfall i Lettland, Litauen och Polen

Under sommaren har sjukdomsläget försämrats i Baltikum och nya fall av afrikansk svinpest (ASF) har rapporterats upprepade gånger. Afrikansk svinpest har konstaterats både hos vildsvin och på svingårdar. I Lettland förekommer de flesta fallen i närheten av gränsen till Vitryssland, men sjukdomen har också konstaterats i kommunen Valka i norra Lettland. I Polen och Litauen har afrikansk svinpest nu konstaterats även hos tamsvin, tidigare konstaterades endast enstaka fall av sjukdomen hos vildsvin i början av 2014.

» Läs mera

Endemisk leishmaniasis-parasitsmitta har konstaterats för första gången hos hundar i Finland

Leishmaniasis, som är en smitta orsakad av ett urdjur av släktet Leishmania, har för första gången konstaterats hos hundar i Finland. Smittan har spridits direkt från en hund till en annan genom betäckning och bitsår.

» Läs mera

Djursjukdomar som orsakar produktionsförluster har spritt sig till Finland

Under de senaste åren har nya djursjukdomar spritt sig till Finland, bland annat som en följd av import av djur. Genom lagstiftning kan man endast delvis begränsa att sjukdomar kommer in i landet. Enligt Livsmedelssäkerhetsverket Evira har djursjukdomsläget emellertid i huvudsak förblivit gott i Finland.

» Läs mera

Informationen om registreringsskyldighet har ännu inte nått ut till alla hobbydjurhållare

Lagen om ett system för identifiering av djur, som trädde i kraft 2010, och de djurartsspecifika förordningar som utarbetats i och med denna lag förpliktar flera olika djurarters innehavare att registrera sig som djurhållare. Denna information har ännu inte nått ut till alla dem som har någon av de djurarter som berörs av skyldigheten.

» Läs mera

Påminnelse om tidsgränser som gäller behandling mot echinococcos och villkoren för beviljande av EU-pass för sällskapsdjur

» Läs mera

Packa prover du tagit rätt!

För att få tillförlitliga resultat är det viktigt att rätt sorts prover tas för undersökningar och de skickas till Evira så att de hålls analysdugliga.

» Läs mera

Evira har uppdaterat undersökningsremisserna för djursjukdomar

Evira har uppdaterat undersökningsremisserna för djursjukdomar i början av året. När du sänder in prover till Evira är det skäl att alltid använda den senaste versionen av remisserna, som finns på Eviras webbplats.

» Läs mera

Ny lagstiftning

» Läs mera

Läkemedelsförteckningar

Läkemedelsförteckningarna och förändringarna i dem finns till påseende på Eviras webbplats.


 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
Saparo - uutiskirje eläinlääkäreille
 

Den afrikanska svinpesten fortsätter att sprida sig – nya sjukdomsfall i Lettland, Litauen och Polen

Under sommaren har sjukdomsläget försämrats i Baltikum och nya fall av afrikansk svinpest (ASF) har rapporterats upprepade gånger. Afrikansk svinpest har konstaterats både hos vildsvin och på svingårdar. I Lettland förekommer de flesta fallen i närheten av gränsen till Vitryssland, men sjukdomen har också konstaterats i kommunen Valka i norra Lettland. I Polen och Litauen har afrikansk svinpest nu konstaterats även hos tamsvin, tidigare konstaterades endast enstaka fall av sjukdomen hos vildsvin i början av 2014.

På grund av sjukdomsfallen har man genom kommissionens skyddsbeslut fastställt nya restriktionsområden i de länder där smitta har konstaterats. Eftersom smittan i den norra delen av Lettland finns nära gränsen till Estland, sträcker sig restriktionsområdet till södra Estland. Det är förbjudet att föra levande svin, könsceller av svin, svinkött, svinköttprodukter och biprodukter från restriktionsområdena, med undantag för särskilda undantagsförfaranden.

Afrikansk svinpest (ASF)

Afrikansk svinpest är en allvarlig virussjukdom som med lätthet sprider sig bland svin och vildsvin och som inte kan särskiljas från klassisk svinpest på grund av djurens symtom. Människan smittas inte av afrikansk svinpest. Om sjukdomen sprider sig till landet orsakar det stora ekonomiska förluster för svingårdarna och hela köttindustrin eftersom djuren måste bortskaffas, gårdarna saneras och den internationella handeln stannar upp.

Uppgifterna om sjukdomens förekomst inom EU och våra närområden uppdateras regelbundet på Eviras webbplats (på finska).

Sjukdomsläget i närområdet

I närheten av Finland konstaterades afrikansk svinpest för första gången 2009, när sjukdomen bröt ut på en svinfarm nära S:t Petersburg i Leningradområdet. Efter detta har sjukdomen konstaterats i Finlands närområden i Murmanskområdet, Arkhangelskområdet och Leningradområdet samt i ryska Karelen som enskilda fall på små svingårdar. Under sommaren 2014 har flera sjukdomsfall konstaterats i Pskovområdet i västra Ryssland, bl.a. i en mycket stor kommersiell svinfarm.

I januari 2014 konstaterade ASF hos två vildsvin i sydöstra Litauen nära gränsen till Vitryssland och i februari konstaterades smittan i Polen likaså hos två vildsvin nära gränsen till Vitryssland. I slutet av maj konstaterades igen afrikansk svinpest hos vildsvin nära Polens östgräns och fram till slutet av juli hade man i Polen förutom smittade vildsvin konstaterat sjukdomen på en svingård.

I Lettland konstaterades ASF för första gången 26.6.2014, nära gränsen till Vitryssland. I juli meddelade Lettland flera nya fall av ASF hos både vildsvin och i små svinstall på folks bakgårdar i samma område. De första ASF-fallen i norra Lettland, i kommunen Valka nära gränsen till Estland, konstaterades i juli. Sjukdomen konstaterades hos vildsvin och på en mindre svingård. Det är oroväckande att sjukdomen hittades såhär nästan 300 km längre norrut än tidigare. Mellan Valka i Lettland och staden Valga på den estniska sidan finns en livlig gränsövergång.

I Litauen konstaterades 28.7. för första gången afrikansk svinpest hos tamsvin. Sjukdomen konstaterades i en stor danskägd svinfarm med nästan 20 000 svin. Det smittade området ligger nära gränsen mot Lettland och Vitryssland.

Situationen under tiden 1/2007-7/2014



På världsorganisationen för djurhälsa OIE:s webbplats finns anmälningar och uppföljningsrapporter om sjukdomsfall.

Sjukdomsskyddet viktigt

ASF-viruset är synnerligen uthålligt och sjukdomen smittar med lätthet, inte bara direkt från det sjuka djuret till andra djur utan också indirekt via t.ex. svinköttprodukter, arbetsredskap och arbetskläder samt transportfordon, vilket man måste komma ihåg i samband med besök på svingårdar. Samtidigt är det bra att påminna djurhållaren om vikten av sjukdomsskydd. Särskilt på svingårdar där det finns utländska arbetstagare måste man försäkra sig om att även arbetstagarna känner till sjukdomsskyddsåtgärderna och förstår deras betydelse. På Eviras webbplats finns information om afrikansk svinpest och hur den bekämpas även på engelska och ryska.

I Ryssland har sjukdomen spridits med transporter av svin, genom att svin utfordrats med matavfall som innehållit virus samt av vildsvin. Smitta som dykt upp på nya områden långt borta har i huvudsak orsakats av att svin utfordrats med kontaminerat matavfall. Det är förbjudet att ge matavfall till svin (tamsvin, vildsvin, mini- och mikrogrisar samt ullsvin m.m.) i Finland och hela EU.

Ta inte hem en förödande present från resan

Risken för smitta bör beaktas i samband med alla resor och såväl resenärer som arbetstagare som kommer från utlandet bör iaktta Eviras och Föreningen för bekämpning av djursjukdomar rf ETT:s föreskrifter och anvisningar.

Jägare har orsak att iaktta försiktighet då de återvänder hem från jaktturer, i synnerhet från de baltiska länderna, Polen eller de östra delarna av Europa. Jakttroféer, svinkött eller nedsmutsad utrustning kan sprida smittan till Finland. Det är viktigt att utrustningen, exempelvis skor och kläder, rengörs och desinficeras noggrant. Även jakthundens utrustning ska rengöras och pälsen vara ren.

Kommissionens skyddsbeslut (på finska)
Mera information om importbegränsningar

Uppföljning

I Finland fortsätter man att undersöka fällda vildsvin och vildsvin som hittats döda samt hägnade vildsvin och tamsvin med tanke på afrikansk svinpest. Misstänkt smitta ska omedelbart anmälas till tjänsteveterinären.

Tabell över undersökta prover 2014
Mera information om sändande av prover
Mera information om sändande av prover av vildsvin
(på finska)

Mera information om afrikansk svinpest:

För inte in afrikansk svinpest till Finland
Afrikansk svinpest

Mera information:
överinspektör Miia Kauremaa, tfn 040 031 8510

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Endemisk leishmaniasis-parasitsmitta har konstaterats för första gången hos hundar i Finland

Leishmaniasis, som är en smitta orsakad av ett urdjur av släktet Leishmania, har för första gången konstaterats hos hundar i Finland. Smittan har spridits direkt från en hund till en annan genom betäckning och bitsår.

Sjukdom som orsakats av leishmaniasis bekräftades hos två i Finland födda hundar vid obduktioner som gjordes hos Livsmedelssäkerhetsverket Evira. Smittspridare var en avelshund som besökt det område i Spanien där sjukdomen är endemisk och kommit tillbaka till Finland. Hunden avlivades redan tidigare på grund av symptom som är typiska för leishmaniasis. I hundens blod konstaterades antikroppar mot leishmaniasis. Hundarna som bott i samma hushåll hade slagits sinsemellan och den ena hade betäckt den andra. Hos den kull som föddes till följd av betäckningen konstaterades ingen smitta.

Smittorisken har ansetts vara liten i Finland trots att leishmaniasissmitta kontinuerligt konstateras hos hundar som kommit från områden där sjukdomen förekommer endemiskt. I Finland ökar risken av att smittan kan spridas från en hund till en annan också via sperma, hundbett, sekretoriska förändringar i vävnaden, blodtransfusion eller dräktighet. Leishmaniasis smittar oftast via blodsugande och flygande insekter, sandmyggor. Ibland kan ektoparasiter, som till exempel löss samt brun hundfästing, bära sjukdomsalstraren från ett djur till ett annat. I samband med betäckningar lönar det sig att hålla i minne att det finns risk för att hunden smittas av leishmaniasis, eftersom smittan fram för allt sprids från hanen till honan via sperma.

Leishmaniasis är en långsamt framskridande sjukdom, som uppträder endemiskt i Medelhavsområdet i Europa, i Nordamerika och Asien samt i Centralamerika och Sydamerika. Leishmaniasis förekommer hos hundar, människor och andra däggdjur. Sjukdomen är ovanlig hos katter. Hundar agerar som reservoar för L. infantumin. Som reservoarer för övriga underarter av Leishmaniasis agerar bl.a. rävar, smågnagare och människor.

Människor som smittas av leishmaniasis har oftast fått smittan via sandmyggor. Det har konstaterats att smittan också sprids via blodtransfusion, kontaminerade nålar och kongenitalt från mamma till barn. Också laboratoriesmitta har rapporterats. Det är ovanligt att smittan sprids direkt från hund till människa, men risken kan inte med säkerhet elimineras.

Mera information:
forskningsenhetens chef, professor Marjukka Anttila, tfn 050 354 4601

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Djursjukdomar som orsakar produktionsförluster har spritt sig till Finland

Under de senaste åren har nya djursjukdomar spritt sig till Finland, bland annat som en följd av import av djur. Genom lagstiftning kan man endast delvis begränsa att sjukdomar kommer in i landet. Enligt Livsmedelssäkerhetsverket Evira har djursjukdomsläget emellertid i huvudsak förblivit gott i Finland.

Nya djursjukdomar som kommit in i Finland är bland annat Mycoplasma bovis och infektiös bronkit, dvs. IB. hos fjäderfä. Sjukdomarna orsakar olika grad av produktionsförluster för gårdarna.

"Endast en del av djursjukdomarna kan begränsas genom lagstiftning som avser import. Till exempel Schmallenberg-virus, Mycoplasma bovis och infektiös bronkit hos fjäderfä är inte sådana sjukdomar som kan stoppas genom myndighetsåtgärder. Därför är näringens egna åtgärder för att förebygga spridningar av sjukdomar speciellt viktiga. Evira undersökte år 2013 ett stort antal prov i händelse av smitta samt meddelade anvisningar om hur smitta kan förhindras och utrotas”, säger sektionschef Sirpa Kiviruusu från Evira.

Mycoplasma bovis -smitta runt om i Finland

Bakterien Mycoplasma bovis är globalt sett en av de allmännaste orsakerna av luftvägsinfektioner hos nötkreatur. Sjukdomen påträffades första gången i Finland på hösten 2012. År 2013 hittades bakterien i prover från sammanlagt 11 gårdar med nötkreatur och på två gårdar med mjölkkor. Gårdarna är belägna i östra Finland och Österbotten.

Schmallenberg-viruset, som sprids via insekter, orsakade medfödda missbildningar hos lamm och kalvar på våren 2013. Enligt undersökningar av varför djuren fötts för tidigt och av tankmjölksprover har spridningsområdet specificerats till söder om linjen Karleby-Kides. IB-smitta hos fjäderfä har påträffats sedan år 2009. Sjukdomsfallen har alstrats av virus som är nära släkt med vaccinvirus. Smittsymtomen har varit lindriga.

I Finland är salmonella hos produktionsdjur betydligt sällsyntare än i de flesta andra EU-länderna. År 2013 konstaterades nya salmonellafall på sammanlagt 17 djurhållningsplatser i Finland, då fallen året innan var 12. Åtgärderna för att bekämpa en foderrelaterad salmonellaepidemi som räckte i fem år avslutades år 2013, då den sista smittade djurhållningsplatsen sanerades.

Blickarna på den internationella djurhandeln

Läget i fråga om djursjukdomar som kan bekämpas med lagstiftningsåtgärder var fortsatt gott i Finland år 2013. Av de djursjukdomar som lätt sprider sig konstaterades newcastlesjuka hos hobbyduvor, men smittan spred sig inte till gårdar med fjäderfä.

Myndigheterna beredde sig under året för flera risker från närområdena, som för afrikansk svinpest och rabies. Myndigheterna strävade efter att minimera riskerna förknippade med den internationella djurhandeln genom att informera djurimportörerna. Därtill spårades och undersöktes djur som olagligt förts in i Finland.

Läs mera:
Djursjukdomar i Finland 2013 (på finska)
Rapport om tillsynen över djurens hälsa 2013 (på finska)

Mera information:
överinspektör, sektionschef Sirpa Kiviruusu, tfn 0400 920 503

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Informationen om registreringsskyldighet har ännu inte nått ut till alla hobbydjurhållare

Lagen om ett system för identifiering av djur, som trädde i kraft 2010, och de djurartsspecifika förordningar som utarbetats i och med denna lag förpliktar flera olika djurarters innehavare att registrera sig som djurhållare. Denna information har ännu inte nått ut till alla dem som har någon av de djurarter som berörs av skyldigheten.

Registreringsskyldigheten gäller numera också bl.a. dem som håller duvor, alpackor, pälsdjur och bin. Man ska registrera sig hos landsbygdsmyndigheten i den egna kommunen oberoende av djurens antal och användningsändamål. Omfattande registrering underlättar behandlingen av eventuella sjukdomsfall samt tjänsteveterinärens dagliga arbete.

Djurhållare och djurhållningsplatser med nötkreatur, svin, får och getter har i Finland varit förhållandevis bra på att sköta registreringen. Registreringsskyldigheten gäller emellertid också alla fjäderfän, pälsdjur, bin, humlor, kamel- och hjortdjur oberoende av djurens antal och användningsändamål.

Med fjäderfä avses alla fågelarter som föds upp eller hålls för produktion av kött, ägg eller andra produkter, som broilrar, värphöns, kalkoner, gäss, ankor, pärlhöns, vaktlar, påfåglar och strutsfåglar. Även hägnade vildfåglar, exempelvis fasaner, rapphöns, änder, duvor, ripor, tjädrar och orrar räknas som fjäderfä.

När en djursjukdom bryter ut är det väsentligt att alla djur tillhörande en djurart som är mottaglig för sjukdomen vilka finns på ett visst område kan kartläggas för att den behandling som behövs ska vara möjlig att genomföra. Registreringsskyldigheten grundar sig på lagen om ett system för identifiering av djur (238/2010) och de förordningar som gäller djurarterna i fråga.

Djurhållare som håller djur som hobby eller endast för eget bruk är möjligen ännu inte medvetna om registreringsskyldigheten. Då man träffar på ovannämnda djurarter under ett gårdsbesök eller på mottagningen bör man försäkra sig om att ägaren uppfyller registreringsskyldigheten och vid behov ge ägaren anvisningar om hur saken kan åtgärdas.

Registrering som djurhållare ska göras hos landsbygdsnäringsmyndigheten i den egna kommunen. I samband med registreringen grundas i registret en djurhållningsplats på den geografiska plats där djuren hålls. Uppfödning av vilda djur är anmälningspliktig och ska anmälas också till Regionalförvaltningsverket.

Mera information om märkning och registrering av djur på Eviras webbsida

Tabell över registreringsskyldighet och anmälningar enligt djurart till det djurartspecifika registret



Mera information:
Pia Vilen, tfn 0400 284 737, pia.vilen@evira.fi

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Påminnelse om tidsgränser som gäller behandling mot echinococcos och villkoren för beviljande av EU-pass för sällskapsdjur

Behandling mot echinococcos

En hund som kommer till Finland ska ha fått läkemedelsbehandling mot echinococcos (prazikvantel - eller epsiprantelinnehållande läkemedel) minst 24 timmar men högst 5 dygn innan införseln. Behandling mot echinococcos krävs för alla hundar (inte katter) som kommer tillbaka efter att ha rest utanför Finland. Undantag från detta är hundar som kommer direkt till Finland från Norge, UK, Irland eller Malta.

För hundar som reser ofta kan 28 dygnsregeln användas. Denna regel innebär att sällskapsdjuret före resan ska behandlas minst två gånger med högst 28 dygns intervall och därefter upprepas behandlingen regelbundet med högst 28 dygns intervall så länge som resandet fram och tillbaka pågår. Det ska varje gång vara en veterinär som ger behandlingen och antecknar behandlingen i passet för sällskapsdjur. 28 dygnsregeln kan endast tillämpas på de hundar som har ett EU-pass för sällskapsdjur och kan således inte tillämpas på t.ex. ryska hundar.

EU-pass för sällskapsdjur

EU-pass för sällskapsdjur kan endast beviljas en hund, katt eller iller som permanent bor i ett EU-land. För djur som permanent bor utanför EU krävs att de varje gång de kommer till Finland har av en myndighet beviljat hälsointyg som är av samma modell som inom EU. Pass från ett land utanför EU duger inte.

För att EU-pass ska kunna beviljas krävs att djuret har mikrochip och giltig rabiesvaccination. Ett undantag från detta är dock valpar som reser då de är yngre än tre månader, av vilka det endast krävs mikrochip för att EU-pass ska kunna beviljas.

En veterinär kan anteckna en vaccination som en annan veterinär gjort i passet om det finns tillförlitligt vaccinationsintyg och veterinären tydligt antecknar den överförda vaccinationen.

Endast en i ett EU-land legitimerad veterinär får göra anteckningar i EU-passet. Således ska exempelvis en boostervaccination som gjorts i ett land utanför EU antecknas i ett separat intyg och djuret ska då det återvänder till EU-området förutom EU-pass ha ett av en myndighet i avgångslandet bekräftat hälsointyg som är av samma modell som inom EU. I undantagsfall kan en veterinär från ett land utanför EU anteckna behandling mot echinococcos i passet.

Läs mera:
Mera information om införsel
Mera information om pass för sällskapsdjur

Mera information:
överinspektör Virva Valle, tfn 040 489 3359 (införsel från EU-länder)
gränsveterinär, tfn 050 3371893 (införsel från länder utanför EU)

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Packa prover du tagit rätt!

För att få tillförlitliga resultat är det viktigt att rätt sorts prover tas för undersökningar och de skickas till Evira så att de hålls analysdugliga.

På Eviras webbsidor finns förutom allmänna anvisningar om förpackning och insändning också noggrannare anvisningar om provtagning och insändning samt länkar till Itellas och Matkahuoltos webbsidor.

När man sänder prover per post måste man följa postens allmänna anvisningar och anvisningar om sändning av diagnostiska prover. Grundläggande anvisningar om förpackning av prover (=minimikrav) finns här.

Kom också ihåg att kontrollera till vilket av Eviras verksamhetsställen provet i fråga ska sändas till.

Mera information:
specialforskare Karoliina Alm-Packalén, tfn 040 486 0052

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Evira har uppdaterat undersökningsremisserna för djursjukdomar

Evira har uppdaterat undersökningsremisserna för djursjukdomar i början av året. När du sänder in prover till Evira är det skäl att alltid använda den senaste versionen av remisserna, som finns på Eviras webbplats.

Fyll i alla begärda uppgifter omsorgsfullt i remissen, framför allt eventuella uppgifter som individualiserar djuret och uppgifter om djurhållningsplatsen.

Remissblanketter och anvisningar för undersökning av djursjukdomar

Mera information:
specialforskare Paula Syrjälä, tfn 044 720 1470

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400
 

Läkemedelsförteckningar

Läkemedelsförteckningarna och förändringarna i dem finns till påseende på Eviras webbplats.

 
© Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Mustialagatan 3, 00790 Helsingfors, Telefon 029 530 0400